Ett till Hurra!
Jag och William har vår ettårsdag idag! Hurra hurra hurra! :-)
Så underbart att vi haft varandra ett helt år nu, jag är gärna din ett år till (minst!!) ;)
Puss o kram
Linda
Kärlek.
Grattis pappa!
Idag, tisdag den 30 september, fyller min älskade pappa ett antal år.
Det här inlägget är tillägnat dig pappa! Jag älskar dig!
//Linda
The Rolling Stones-Satisfaction
Matlagningen
Ikväll lagade jag veckans matlådor.
Plus smoothie som dessutom räcker till frukost...mmmm.
Okej okej, det ser kanske inte jättemumma ut men det är wok med röd curry och tonfisk tillsammans med basmatiris med örter.
Mango, bär och färska jordgubbar ska toppas med yoghurt, mjölk och ägg för att bli min smoothie.
Resultatet. I bakgrunden mina ugnsrostade fuskbruschettasmörgåsar (pesto och ovanpå tomatsås med basilika) med färsk vitlök som topping. Williams förslag till kurmedel, väldigt angenämnt.
Mer frukt!!!!
Det matchar liksom så vackert. Rooiboste och frukt. Underbart.
Kaffepress med kaffedejt.
Vardagskul
Det blev ingen sånglektion idag eftersom jag är sjuk. Däremot snackade vi lite om läxan till nästa vecka och helt plötsligt diskuterade jag och min sånglärare politik, iallafall så mycket man kan när man håller med varandra, och kritiserade Bush. Jag förstår fortfarande inte hur han gör för att lyckas knyta ihop alla dessa diskussionsämnen till att handla om mina sånglektioner, för det gör det alltid i slutändan.
Jag gick och veckohandlade på Trader Joe´s efter det iallafall och det var lite extra speciellt idag eftersom jag köpt en kaffepress så jag fick äntligen äran att välja kaffe! Tjohoo! Det blev espresso, var sugen på något starkt. Men du Ann-Sofie, skicka gärna hit lite skånerost. Jag har såna cravings! :-)
När jag stod och väntade på T:n hemåt vid halv sex kände jag verkligen hur min energi försvann och började ersättas av feber. Kanske inte så konstigt med tanke på att jag bara sov de två timmarna innan väckarklockan ringde halv åtta och sen var i skolan hela dagen. När första T:n kom var det proppfullt så jag väntade på nästa istället. När den dyker upp tränger jag mig in i vagnen med mina matkassar och påsen med kaffepressen i samt min överfulla ryggsäck som gör mig dubbelt så stor vilket särskilt märks i vändningar och snurrar (snurrar, när gör man såna?). Jag har dessutom ett halvt äpple i munnen och banar mig väg till bakre delen av vagnen där det alltid är lite tomt eftersom ingen tar åt sig av chaufförernas "All passagers go to the back of the train! The back of the train!".
Jag kände mig kort och gott som kusinen från landet med äppelskrutt.
Eftersom det nu är så kallt (typ 20 grader plus) så var luftkonditioneringen av på T:n och ja, jag vet att jag borde vara glad men finns det ett enda ställe där jag uppskattar den så är det på T:n. Särskilt om det är lite (mycket) fuktigt ute. Men visst, den kan ju ha varit ur funktion också. När luftkonditioneringen är av är det iallafall ruskigt tyst på T:n. Ni Roslagsbaneåkare vet hur det är när man sitter på ett sånt där tåg som blir knäpptyst när det inte rör på sig, som om det är totaldämpat. Det känns väldigt intimt och man får liksom en liten hållhake på sig, ett stort ansvar att vörda tystnaden och inte bryta ut i något högt utrop eller annat störande beteende. Människor som för konversationer viskar plötsligt och tystnar efter en stund och jag lovar att en och annan stänger av ljudet på sin mobil.
Jag tuggade äpple. Högljutt och smaskigt. Jag försökte att inte smaska eller tugga högljutt men alltså de där ekologiska äpplena från Trader Joe´s är inte att leka med, jag lovar. Så ruggigt goda så jag som periodvis inte gillar äpplen alls bara kan tänka på dessa äpplen. Jag åt upp hela skruttet. Kastade pinnen i en av mina matkassar. Njöt av att känna mig lite annars.
Plötsligt hittade jag på en liten lek med mig själv. Jag utmanade mig själv att starta ett sånt där bubbelfyrverkeri inombords, ni vet som det kan bli när man är den enda som tycker något är kul och alla runt omkring är så tråkiga och blinda för det här uppenbart jätteroliga vilket bara förstärker mitt skrattbubbelfyrverkeri som nu börjar ta sig upp från magen till bröstkorgen och stockar sig i halsen för att sen komma ut som en konstig fnysning eller frustning och har man otur är man förkyld och snoret sprutar lång väg.
Nåväl, riktigt så roligt hade inte jag men jag började med att släta ut rynkan mellan ögonbrynen som vi får lära oss tänka på under meditationen och vips så var jag genast närmre ett leende än innan. Sen skrattade jag inombords resten av vägen och det var precis sådär skönt uppenbart vad som var roligt och ingen annan fattade det. Jag ville börja prata med människorna runt mig, vi delade ju den här intima tystnaden och satt så nära och trångt så varför inte bli en av de där knäppisarna som börjar prata med en och plötsligt är jag intresserad av att faktiskt läsa finansdelen i den där tidningen eller sporten och guuuud så intressant reklam det var där men vad är det jag ser där ute genom fönstret, ja där, precis där, jag måste nog titta noga och länge för att se? Men jag gjorde det inte. Jag är fortfarande lite väl okontinental. En göteborgare hade nog klarat det bättre men inte en stockholmare som dessutom konverterat till den norrländska tystnaden.
Det var befriande iallafall, det där lite vardagskuliga.
jag tycker
att william ska logga in på skype snart.
Smaklöst
Kaffe smakar inte lika gott när man är förkyld tycker jag. Det är himla synd. Har just ätit min matlåda som nästan smakade någonting men den satt riktigt bra kan jag säga. Lektionerna på förmiddagen har gått bra, trots att det tog lång tid att ta mig till skolan.
Jag somnade vid fem, halv sex och sov till halv åtta. Halv nio skulle jag vara på skolan och ta igen det jag missade i fredags när jag försov mig och jag var redan ute för sent till T:n när jag märker att det står väldigt mycket folk på perrongen och väntar. Lite för mycket. Efter några minuter kom en T, fullproppad. Den stannade ändå men ingen kunde komma in. Det blir verkligen knökfullt, folks ansikten plattas till mot fönsterrutorna typ. I stockholm skulle folk avsätta SL:s styrelse om det var vardag. Jag väntar ett par minuter på nästa men den kommer inte så jag börjar gå. Promenerar längs commonwealth ave. och slänger ett öga bakåt då och då för att hålla mig redo att springa till första bästa hållplats om jag ser en T. Jag ser en tillslut men den stannar inte, den är för full helt enkelt.
Jag tar bussen efter halva sträckan, hoppar av vid Kenmore Square och promenerar de sista 7 minutrarna till skolan. Kommer 25 minuter försent men det gick bra ändå. Jag var ju fortfarande där en kvart innan lektionen började och hann ta igen det jag missat, dvs. se en del ur Charlie Chaplins "Modern times".
Nu sitter jag och lyssnar igenom det jag gjort på mitt arr som är midterm-uppgiften. Jag arrar om "You´ve got a friend" och det blir rätt coolt tycker jag. Någon slags G-dorisk bossa variant. Najs.
Öva
Idag ska jag öva riktigt mycket. På att göra saker sjuuukt långsamt!
Önskestund
Jag önskar jag var i Sverige. Där är klockan strax efter 10-kaffet och det är normalt att vara vaken.
Jag önskar jag var frisk. Då skulle jag inte ligga vaken och ha såhär ont i halsen.
Jag önskar jag hade en svensk bok att läsa. Då skulle jag kunna slöläsa och bli trött under tiden, inte koncentrera mig så jag blir piggare och piggare.
Jag önskar det slutade regna så luftfuktigheten gick ner och allt slutade klibba, inklusive jag.
jag önskar jag hade mer citron hemma.
Jag önskar att USA slutar paketera in allt i papp och plast.
Jag önskar att mina skor är torra tills om ett par timmar när jag ska i dem.
Jag önskar jag håller mig vaken imorgon under arrangeringslektionen 14-16.
Och under de andra lektionerna.
Jag önskar jag hade sovit minst 5 timmar vid det här laget.
Jag önskar verkligen, verkligen, verkligen att jag vaknar med alarmet.
För jag kommer somna strax innan det ringer om två timmar.
Tudelad
Jag känner mig tudelad. Det har antagligen en del med förkylningströttheten att göra, så mycket förstår jag.
Men jag har ändå en stress i kroppen och en liten panikartad kärna som rullar omkring där inne. Den säger till mig att jag har mycket att ta tag i med mina egna tankar som jag inte vågar ta tag i för att jag inte vill känna av den där kärnan av panik. Men samtidigt är jag väldigt tillfreds. En annan del av mig trivs väldigt bra med livet och de nya rutinerna vilket är jätteskönt.
Jag går runt och tror att jag måste välja känsla, och jag känner att jag trycker undan de negativa tankarna och vägrar prata om dem, så där som jag alltid gör när det trycker på lite. Men det var skönt att gråta lite idag när jag pratade med William, fast jag känner mig liksom inte ledsen.
Äh, jag ska väl inte tänka så mycket. Gråta och skratta är mer konkret.
Godnatt!
Söndagkväll 8:44 pm
Pluggapluggaplugga.
Köpte en tändare så jag äntligen kan tända det där vaniljvärmeljuset jag hittade för nästan en månad sen. Det ligger definitivt en hel del mysfaktor i tända ljus. Lyssnar på skön soul och R&B på en av de radiokanaler jag hittade via iTunes, schysst.
Ska skriva walking bass-linjer och lära mig Billie´s bounce.
Det blir bra det här.
Yes!
Nämnde jag att jag fick ett stipendium på 8000 kr?
:D
more music:
More Swedish music:
Miss Li - High on you:
Nils Landgren funk unit - House party:
ABBA - Waterloo
Music makes the world a better place
Efter att ha sett en otroligt vacker höstbild från Piteå i ett av David Saulescos inlägg på Facebook fick jag lite sverigelängtan.
Därför kommer här en kavalkad av svensk, riktigt bra musik. Som vi är kända för helt enkelt.
Blacknuss Allstars & Lisa Nilsson - Rising to the top:
Blacknuss feat.ADL & Awa - All your lovin´:
Esbjörn Svensson Trio - Tuesday Wonderland:
Godmorgon!
Vaknade av väckarklockan kl 09:00 men insåg att jag nog gjorde bäst i att sova vidare med de här bowlingkloten (a.k.a halsmandlarna) värkande i halsen.
Vaknade igen strax efter tolv och insåg att jag blivit sjuk. Så idag blir det plugg från sängen helt enkelt. Har väl mest hunnit med frukost och ett skypesamtal med william samt msnsnack med först simon och nu Venla men jag tar det som det kommer helt enkelt!
Har svårt att beskriva exakt hur fuktigt det är här nu med allt detta regnande, men det är verkligen fruktansvärt. Mina innesandaler har liksom en fuktig sula trots att de inte varit ute någonting. Allt är lite lätt klibbigt. Äckligt. Men jag har vant mig.
Snart.
JAAAAA!!!
Jag har Justin TImberlakekalvalkad på Youtube. Det var längesen!
Barndomsminnen
Alltså förstå hur gammal jag börjar bli. Jag har konserten det här klippet är från på video som jag spelade in från MTV typ 1992 när Bon Jovis album Keep the faith hade släppts och de hade klippt av sig pudelfrillorna efter fyra års paus.
Jag älskade den här versionen då, jag älskar den idag.
Bon Jovi - Livin´ on a prayer acoustic version
Laundromat
Jag tvättar. KLockan är snart tjugo över nio och det är en regnig lördag kväll. Jag, Luisa och gabriela ska ses på the Bookstore Cafe och ta en fika istället för att dansa. Det blir najs. Tills dess har jag ett välbehövligt msnsamtal med Ella!
Ger er Radiohead - Creep
Koffein
Något hög på koffein befinner jag mig just nu i ett övningsrum på skolan. Jag lyssnar in låtar jag ska kunna till nästa vecka, Billie´s Bounce är väl den största utmaningen skulle jag tro...
Är något koffeinhög efter att ha fikat med peergruppen på Berklees bekostnad (gratis är gott) och eftersom vi fastnade i en intressant diskussion om existens, religion och tro så blev det en påtår. Drömde förresten så sjukt konstiga drömmar inatt, måste berätta sen.
Ska bege mig hemåt snart och äta middag, sen får vi se om jag, Luisa och Gabriela tar oss ut på ett dansgolv inatt eller ej. Det visar sig!
Det här var ju inte illa!
Jag vaknade strax efter elva. Har INTE sovit 11 timmar eller mer. Ligger liksom i fas. Med värkande vad-och magmuskler visserligen och en märklig dröm om isländska vattenskoteförare kvar i minnesbanken men ändå. Nu är det frulle och svenska nyheter som gäller!
Coolt
Har just pratat med mamma på Skype, såg att hon var vaken när jag fick ett meddelande från facebook att hon hade kommenterat ett blogginlägg. Dagens kommunikationsmedel. Så jag som var vaken sent kunde få prata med mamma som var vaken tidigt en lördag (vet inte om mamma själv tyckte det var så tidigt..?) så tidsskillnaden är inte så tokig alltid!
Träningen gick bra och var nästan lika skön som jaccuzzibadandet efteråt :P
Men det börjar stelna till i mig nu känner jag.
Godnatt!
Ett glädjeämne
New Kids On The Block - Step by step
Träna
Jag kan inte på något sätt säga att jag ser fram emot att gå och träna. Men jag ser fram emot att ligga i jaccuzzin efteråt. Och jag vet att 4 minuter in på passet kommer jag le när jag ser mig själv fjanta mig i spegeln och tänka "och jag som nästan sket i det här".
Aaaah.
Det är en sån dag
Jag vill bara dra något gammalt över mig. Försovningen har jag ju redan berättat om. Och regnet jag vaknade av.
När jag gick till T:n stod den och väntade på mig så jag gick över gatan och precis när jag kommer upp på trottoaren efter att ha väjt för en vattenpöl så kommer en bil.
Som inte väjer för vattenpölen utan kör rakt igenom den lite större vattenpölen som är placerad kant i kant med trottoaren. Jodå, mina jeans blev plaskblöta och jag vänder mig om och ser bilen köra ifrån mig (inte allt för snabbt eftersom det är en smal, enkelriktad väg). Jag plockar fram alla aggressiva gestikulationer och kroppsliga uttryck jag kan komma på inklusive fingret som är ett av de sista när jag inser att bilen kommer fortsätta köra ifrån mig. Jag var faktiskt på väg att ta sats för att kuta efter bilen. Hade bilen stannat hade jag tvingat chauffören att ge mig taxipengar så jag kunde komma i tid till min lektion.
Jag sprang upp, bytte byxor och kom ut till ett lite extra ihärdigt regn, känner hur mina skor (som har hål i sulorna) läcker och hur mitt värdelösa paraply inte gör annat än att hålla håret torrt, som att det skulle vara viktigt.
Sätter mig på T:n 15 minuter innan lektionen börjar och gnisslar nästan tänder för jag är så förbannad på omvärlden. Samtidigt försöker jag verkligen förstå anledningen till att det blev så här. Jag antar att jag kommer se anledningen klart som kristall så fort min ilska försvinner men tills dess är jag blind. Jag får väl vara lite förbannad då.
Jag blev till och med arg för att en av passagerarna på T:n var så fruktansvärt ful. Vad säger det om mig idag egentligen?
Mitt paraply suger. Det är skevt och slappt. Armar, ben, mage och rygg blir blöta och det värsta är när vinden tar tag i tyget så det spänns uppåt för att sedan svikas av vinden och återigen bli slappt med följden att allt vatten som hamnat ovanpå paraplyet tills nu skvätts in på den stackars människan som håller i paraplyet.
Mina hörlurar är trasiga. Högersidans lur står rakt ut från örat istället för att vila mot det. Vänstersidan har precis lossat från sin plasthållare så jag får hålla luren mot örat med handen men det går nog att tejpa.
Jag har ingen regnjacka och mina skor läcker.
Men livet är inte över och det här är bara ytliga faktorer som jag lär mig av, kanske inte just idag men i framtiden.
Jag får vara förbannad ett tag.
Det är helt enkelt en sån dag.
Nej men hej världen!
Jag fick igen för att jag skrev att jag sover gott på nätterna. Inatt kunde jag då inte somna vilket innebar att när jag väl gjorde det sov jag så djupt att inget kunde väcka mig (jo, regnet en gång då jag fick gå upp och stänga fönstret) vilket tillslut resulterade i att jag vaknade 6 minuter efter att lektionen börjat. Så då var den lektionen körd. Shit.
Nya tag och ett nytt försök nu till harmoniläralektionen kl.12. Det ska väl inte bli så svårt, jag har ju 1 1/2 timme på mig och så vitt jag vet är jag vaken.
Hade en otroligt stark dröm om en person i min bekantskapskrets. Vet inte om jag ska skicka iväg ett mail till den här personen som jag inte står jättenära men inte väldigt långt ifrån heller...hmmm.
Jag skriver det nog men sen får vi se om jag skickar det nu eller om ett år när vi ses igen.
So far so good
På lördag har jag varit i Boston en månad. En låååång månad som på ett sätt känns som ett år, men på ett annat sätt känns som betydligt kortare. Jag har haft känslor som spänt över ett vitt och brett spektrum av känslobandet.
De första två dagarna var värst. Jag kom ihåg att jag njöt i taxin på väg från flygplatsen till hotellet, the Red Roof Inn, för temperaturen var tropisk trots att klockan var tio på kvällen och jag hade just tagit mina första steg i USA. På radion i taxin spelades skön soul och R&B och jag tänkte bara "Shit, så det är det här som är USA...". Men sen kom ensamheten. Jag tackade den Mäktiga för trådlöst nätverk och kabeltv. På söndagen vaknade jag vid 05:00, jetlagad och superpigg. Pratade med William på Skype och grät av hemlängtan och saknad. Träffade två svenska tjejer i foajén som också skulle åka taxi in till stan så vi delade taxi. Det var över 30 grader varmt och jag var ruskigt förvirrad när jag kom till Berklee för att checka in. TIll slut hittade jag kön för internationella studenter men jag kände mig så utanför, som att alla kände varandra, var 17 år och pygméer. Måste ha varit alla asiater som stod framför mig i kön som gjorde det.
Jag ägnade iallafall mycket tid på söndagen åt att strosa runt i Boston downtown och försöka lära känna platsen. Tog en taxi tillbaka till det förskräckliga Red roof inn långt bort från allting och var fast där till måndagen då jag äntligen åkte med mitt pick och pack till lägenheten!
Det första jag upptäckte var taket. Vad jag njuter där, som att jag har hittat en lönngång till en magisk plats dit jag kan smita iväg när jag vill.
Dagarna gick f-r-u-k-t-a-n-s-v-ä-r-t långsamt. På måndagen började orientation week vilket jag var tacksam för och på tisdagkvällen träffade jag min peer group (typ nollegrupp) för första gången och därmed också Gabriela och Luisa. Vi har hängt ihop sen dess som ni vet.
Eftersom vi inte hade internet hemma förrän förra veckan så fick jag smita iväg till olika kaféer och prata med William, Ella och familjen på Skype.
Det känns som en evighet sen.
Jag har känt mig utanför, tvekat över vad jag gör här och känt mig totalt värdelös på mitt instrument. Jag har tvivlat något oerhört på min roll som musiker.
Nu inser jag istället vad jag har och att jag tillhör Berklee precis lika mycket som någon annan. Jag fick dessutom 7000 dollar av de i stipendium för att börja här så jag kan inte vara fel ute. Jag kan ställa krav. Jag kan tala för mig och jag vet precis vad jag vill ha ut av det här året. Jag har redan nu vuxit in min kostym bättre.
Jag gjorde en nivåplaceringsaudition under orientation week för mitt instrument samt för musikteori. Jag kände mig otroligt dåligt bemött under min sångaudition där den ena läraren sa "den här låten kan jag, jag kompar!" och sen kompade så fruktansvärt dåligt att hon själv bad om ursäkt efteråt. De frågade mig om mina erfarenheter av uppträdande och ensembler men lät mig inte svara och underskattade mig totalt.
Idag vet jag att studenterna och lärarna vet att nivåplaceringarna är bullshit och det känns så mycket bättre med den vetskapen. Det är ungefär som i piteå på det sättet, även om nivåerna är borttagna nu, visst?
Jag vet att minst en av sångpedagogerna som är väldigt väl ansedd inte kan kompa själv så man måste ha bakgrund eller ackompanjetör med sig till lektionen. Men det måste ju fungera ändå för den här läraren är väldigt populär.
Jag är GRYM i ensemblesituationerna jag stött på hittills. Jag har en fantastisk sångpedagog som kommer hjälpa mig väldigt mycket under det här året. Jag har hittat övningsmotivation.
Jag har hittat mitt träningsställe, något jag njuter av att ha för mig själv och som inte har med skolan att göra mer än att jag har rabatt där tack vare Berklee.
Jag mediterar.
Jag har världens finaste rumskompisar.
Jag äter hemlagat, väldigt ovanligt här kan jag säga.
Jag sover gott på nätterna, har ingen ångest när jag går och lägger mig.
Jag hade otrolig ekonomisk ångest första veckan och veckan efter den för att jag inte tillät mig själv att "kosta pengar" - typ säng, sängkläder, T-månadsbiljett, mat, möbler osv.
Jag grät ut i telefonen med pappa vid ett tillfälle och han sa saker som gjorde att det kändes mycket bättre och det har det fortsatt att göra.
Och vad fan, jag åker till Indien med De Nio (Ella, Malou, Annelie, Ewa, Lina, Matilda, Felicia och Olivia) den 22 oktober!
Så, hur illa kan det vara?
Jag tror verkligen att jag är på rätt plats, det var ju ändå jag som tog mig hit.
Bildbevis!
Den sk. "hälsosamma" pizzan jag åt till middag häromkvällen när jag inte kunde använda köket. Fetaost, mozzarellaost, tomat, kyckling och spenat.
Kvällens middag, hemlagat och helvegetariskt med champinjoner, zuccini, gullök, vitlöl, kikärtor, selleri, basilika och krossade tomater. Till det en blandning av råris, bulgur, quinoa och ett gäng andra liknande grejjer.
Jag vet inte vad bilderna säger er, men jag har fått bildbevis för mitt uttalande igår om de positiva aspekterna av att laga egen mat. Mer färg=godare helt enkelt.
Näväl
Efter 11 timmars sömn (hur nu det gick till) och en stadig frukost är det väl dags att för mig att bege mig till meditationen och sen ensemblelektionen.
Jag måste ju ha brist av något i kroppen, järn kanske efter de snart 3 veckorna av konstant blödande.
Matfilosofi
Ni vet de stunder som tankarna bara svävar fritt utan styrsel och man kan komma på de mest grundläggande men till dess oformulerade sakerna som rör ens existens?
En sån stund hade jag igår när jag tänkte på mat. De som känner mig vet att jag alltid vill effektivisera allt till max, sen att jag inte alltid lyckas och ibland gör det krångligare och ineffektivare istället hör inte till saken. Så det perfekta i mitt huvud är ju att göra all mat för veckan och sen frysa in och värma. Helst ska jag göra mellanmålet portionerat och klart också men så långt har jag faktiskt inte kommit än som tur är.
Lunchlådorna går jättebra, jag lagar all mat för veckans luncher på söndagkvällen och portionerar ut i matlådorna. Men middag, det måste jag få laga annars blir jag inte tillfreds med maten. Jag kom på att jag behöver känna matoset, få skölja, skära, värma, koka, steka, krydda och provsmaka tills jag blir nöjd med middagen jag ska inta just idag. Det är ok att värma lunchen men två mål per dag...njaaa, det är sådär faktiskt. Lite bättre blir det förstås om man värmer middagen på spisen så man får stå och röra lite i kastrullen eller känna oset från ugnen, det känns mer äkta om ni förstår.
Jag blir mättare, nöjdare, piggare och gladare av det helt enkelt!
Yes!
Fick en längre paus eftersom jag blev klar med harmoniläratestet lite före lektionens slut. Solen skiner i ett höstkyligt Boston (visserligen har jag uppkavlade jeans och kortärmat idag också men det är betydligt kyligare ute än det var för 2 veckor sen) och jag har två lektioner kvar för dagen. Ear training och R&B lab.
För övrigt vill jag hälsa Ella lycka till på tentan och meddela alla läsare att det går alldeles utmärkt att äta kycklingkorv och pasta med pesto till lunch 4 dagar i rad, betydligt bättre än råris och tofuslam med grönsaker som var gott 1 1/2 gång innan jag hade tröttnat. Men då var det 5 1/2 dagar kvar av matlådor med samma innehåll. Det gäller att välja väl.
Vad gör man inte för studentlivet?
Nej nej nej, nu blev jag trött igen. Skärpning Linda!
Må gott!
Nej men hörrni,
om man skulle ta och gå på harmoniläralektion då.
Här har ni förresten låten jag ska kunna till R&B styles labben i eftermiddag:
Ruth Brown - Teardrops from my eyes
Drottningen:
Chaka Khan/Rufus - Somethin´ good:
Josse, this one´s for you.
Mitt morgonkaffe:
Jag och mitt kaffe. En kärlekshistoria.
Har just haft College Writing men nu Skypedejtar jag med William.
Kärlek kärlek kärlek.
Blicka tillbaka och bländas av Theme songs
Vem glömmer Dallas? Här säsong 1 och 13. Märks det vilken som är villken eller? :)
Falcon Crest hade ändå ett mäktigt tema:
Kommer ni ihåg Dynastin?
Här har ni Dynastin säsong 4. Jämför med säsongettan här ovanför. Stråkarna var ju ändå rena?
Transformers theme:
Days of Our lives 1972-1993:
Days of our lives 1994:
The Love Boat 1982:
Sveriges motsvarighet till ovanstående:
Varuhuset:
Svenska hjärtan 1987:
Rederiet 1992:
Jag får väl avsluta den här kavalkaden med Josh Groban som framför ett medley av themesongs på 60:e Grammygalan:
Muuuusic
Otis Reddings hit "Hard to Handle" fast i the Black Crows tappning:
Ikväll
har jag hoppat studsmatta på Healthworks. Jag har alltid hoppat uppåt men när man hoppar neråt istället blir det genast jobbigt. Fortfarande roligt. Men jobbigt.
Nu är klockan tjugo i elva och jag ska stänga av datorn, läsa min bok och somna. Jättejättegott.
Till middag blev det pizza (TÄNK! Endast 386 kalorier!! som det stod på skylten. Sen vad det var för övriga näringsvärden verkade inte spela någon roll, jag menar vem bryr sig om mineraler och vitaminer och annat som ändå finns i pillerform?) eftersom vi inte kommer in i vårt kök pga att de slipat och lackat om vårt vardagsrumsgolv så det har blivit jättejättefint! Men tyvärr ligger vardagsrumsgolvet framför köksgolvet så vi kommer liksom inte riktigt in där.
Pizzan smakade varmkorv. precis som jag kommer ihåg smaken av varmkorv iallafall, ni vet en sån där kokt som jag tyckte bäst om från grillen vid Östra med en pucko till. Sen sa det "krack" när skalet sprack av första tuggan och sen åkte vi Roslagsbanan hem till åkersberga, jag mamma och pappa.
Ja, det var ett barndomsminne jag delade med mig av där. Sen vad vi hade gjort i stan vet jag väl inte riktigt, något första maj-tåg kanske eller en konsert/teater. Något politiskt eller kulturellt var det nog iallafall. Det är tack vare en sån uppfostran som jag tittar på Uppdrag Granskning på SVT Play nu på äldre da´r.
Det var iallafall kyckling, spenat, fetaost, mozzarellaost och tomatsås på pizzan. Så vad var det som smakade kokt med bröd??
Men snälla, lämna mig ovetandes.
Om mina skills på T:n
Som ni vet är ju T:n den där spårvagnsliknande tunnelbanemojjängen som tar mig till och från skolan när jag inte orkar promenera hela långa vägen. Jag är grym nu.
Mina skills består av:
att jag vet att the Green line (min linje alltså) är som Gröna linjen i stockholms tunnelbanesystem: kantad med förseningar och krångel. Allmänt känd för sin nyckfullhet bland alla T-åkare.
att jag vet att jag ska planera mer tid än jag tror speciellt i rusningstrafik för när T:n kommer och folk hänger utanför dörrarna för att det är så trångt så väntar jag på nästa istället.
att jag pga föregående skills alltid har med mig en bok i väskan att läsa när förseningar uppstår eller jag bestämmer mig för att vänta på nästa T.
att jag har kommit på vad jag kan likna en T-färd med. Kärlekstunneln på Gröna Lund. Ni vet de där stockarna man sitter i som flyter jättefint några meter innan man blir tvungen att vänta vid skogshuggaren och älvan för att vi var så dumma och gav vår stock skjuts så nu är vi för nära stocken framför. Fast Green line T:s från 3 olika destinationer som alla ska in på ett och samma spår vid första anslutningsstationen Kenmore där det dessutom är så sjukt mycket ombyggnad just nu så man knappt kan gå där heller.
att det är meningslöst att åka T mellan kl.18-19 om man inte vill trängas för då åker alla Red Sox-fans till kvällens match på Fenway Park.
att även om man åker mellan kl.18-19 så går alla Red Sox-fans av vid Kenmore så då blir det bättre.
att det är alltid. alltid. ALLTID mindre folk på T:n som kommer efter den här.
att det är alltid. alltid ALLTID mindre folk i vagn nr.2 av 2.
MMS
Efter min senaste lektion tittade jag på mobilen och hade fått ett MMS på en tvättbräda.
Ljuvligt.
Kväll kväll sååå trött
klockan är sju men jag är färdig för att bädda ner mig. Äta middag ska jag väl hinna med först.
Är jätteglad, ska vara med i en till ensemble! En av de jag mailade i fredags svarade idag att jag var mer än välkommen och första repet är imorgon. Blir najs, då får man lite utmaning också!
Nu: mat.
Och Ella? Jag saknar dig.
Musik
Ray Charles - Ring of Fire on the Johnny Cash Show
Musik
xAlicia Keys and Jamie Foxx - Georgia On My Mind Live Grammy
Gråa måndag
Jag är trött. Klockan är tolv. Jag har just ätit lunch och behöver verkligen kaffe nu. Igår hade jag tur på Starbucks när baristan hade råkat göra en espressoshot för mycket så hon frågade om jag ville ha den och det tackade jag ju absolut inte nej till.
Men jag saknar ändå lösgodis och svenskt kaffe.
Jag har kvar arrangering och sånglektion idag, rätt lugnt ändå om jag inte vore så sjuuukt trött. Det blev för sent igår, hur nu det gick till. Jag var så uppe i varv efter pluggande och övande att jag fick ligga och säga till mina muskler att slappna av, sen när de gjorde det (vilket höll typ 15 sek) så sjönk jag liksom ner i madrassen vilket var en skön känsla. Jobbigt bara att jag inte fick behålla den känslan. Men tillslut måste jag ha somnat.
Åååh, fick mail från Norwegian airways idag. Mitt flyg till Umeå (= William) den 25 december är flyttat till 26 december. Finns inga flyg alls på juldagen. Suck.
Det blir alltså 5 dagar i Sverige så nära men ändå såååå långt borta från W i december men det går väl att överleva. Annars dröjer det ju ännu längre.
Min 12-taktersblues till imorgon:
Tills den är inspelad får ni hålla tillgodo med texten:
One night of freedom-blues
Vers 1: I can still remember
When I was just a girl
He was on his knees for me
Wanted to give me the world but
Ref: I turned him down
Oh oh oh
Yes I turned him down
I claimed for one night of freedom
And then my baby was gone
Vers 2: Now I have to get
myself another man
don’t wanna be alone no more but
there’s no good man in town ‘cause
Ref: I turned him down
Oh oh oh
Yes I turned him down
I claimed just one night of freedom
And then my baby was gone
Solo
I feel my luck is turning
Hey babe! Come on over here
Men like you are hard to find so
Marry me if you care but see
Ref: He turned me down
Oh oh oh yes
He turned me down
He wanted one night of freedom
And baby, I was gone
Hahaha, jag måste säga att jag älskar att skriva opretantiösa texter! :D
Stranden
Äntligen. Efter eftermiddagsövandet blev det en tur till stranden med Gabriela, Luisa och Gabrielas tyske kompis Michael. Det var så vackert. Vi visste att det skulle bli regn senare på kvällen men eftersom det var sol och 25 grader på dagen så var det lika bra att passa på.
Solnedgång och hav, finns det något bättre? Så fort vi klev ut ur tågvagnen kände vi saltdoften och svalkan, underbart!
Gabriela, jag och Luisa
Om ni undrar så demonstrerar jag The power of two, ringens makt. Hahaha
Men det är sant. Eller hur William? :)
Våra förlovningsringar är liksom skapade för solnedgångar. Vi förlovade oss under en solnedgång. Ingen slump här inte.
Blick mot strandpromenaden
Höfter
Japp. Höfterna har rört på sig idag, var på en jätterolig latinoinspirerad dansklass på Healthworks, snacka om bra sätt att få energi en söndag!
Nu ska jag ta mig iväg till skolan där vi ska samlas i våra peergrupper (typ nollegrupper) och sen gå vidare till Boston Common (parken) och typ socialisera, spela fotboll mm. Det blir nog trevligt!
MÅSTE verkligen öva sen, ska kunna två jazzlåtar utantill imorgon, en låt till sånglektionen plus att jag ska skriva en egen 12-taktersblues. Men texten är snart klar så det blir nog fint det.
Och kaffe.
Jag vill verkligen ha kaffe, mmmmmm.
Förresten Ann-Sofie, om du skulle vilja skicka lite lösgodis också?
:D
Dagen i stort
Det här hände idag:
Jag vaknade vid 12.
Handlade frukost och mat.
Åt frukost vid 14:30.
Pratade med Ann-Sofie på msn, mamma på Skype, Anneli på Skype och William på Skype men bara en extremkortis.
Drack eftermiddagskaffe vid 18. Pratade med William på Skype.
Tittade på Lilja 4-ever.
Åt middag vid 20.
Chattade med Luisa på Skype.
Nu är klockan 21;30 och jag vill ha choklad.
Om mig:
Jag är en sån person som:
- gillar att ha mycket smör i stekpannan när jag gör omelett
- uppskattar mitt eget sällskap så mycket att jag gärna spenderar mycket egentid med mig själv
- ofta får en naturlig ledarroll i en grupp och gärna står i centrum
alternativt
är skitblyg och inte vågar höja ett finger för att synas
alternativt
inte orkar slösa energi på gruppen så jag intar skuggposition istället
- dagligen tänker på min roll här på jorden och i livet, meningen med saker som händer
- dagligen tampas med frågan: är jag värd det här?
- övar på att sätta mina behov först
- inte kan acceptera martyrskap, särskilt inte hos mig själv. Men som förstår det mänskliga i det.
- tror att alla människor har en fri vilja och ett eget ansvar. Alltid.
- tills för två år sen alltid hittade något fel på min kropp när jag såg mig själv i spegeln
- går hårt på sig själv om jag tänker tankar som inte passar in i mitt ideal
- ber till Gud när tillfällen kommer
- vill hjälpa och därför ofta lägger näsan i blöt
- tycker kärlek är det viktigaste i livet
- tycker att det viktigaste vi människor har att hinna med under våra jordeliv är att älska, älska, älska
Godmorgon världen!
Jag tar tag i dig nu.
Men först - äta.
Fredagkväll i Boston
och jag är på väg till Wally's café med Luisa och Gabriela. Shit vilken mjölksyra jag hade efter det där passet tidigare ikväll, han var galen. Jag hade problem att laga mat sen för kastrullerna föll ut ur mina händer. Jag tappade liksom greppet.
Har pratat med William också, han hade väldigt intressanta saker att säga eftersom han läser "Conversations with God". Ok, det finns säkert folk som inte läser den boken just nu men ändå har intressanta saker att säga men det är väldigt roligt att höra hur en bok kan få en människa att tänka. Så vi pratade lite om hur fantastiskt bra förhållande vi har.
Jodå, det är helt fantastiskt!
Men nu ska jag inte älta mer om det. Idag var sista dagen förr add/drop av kurser på Berklee så jag addade några stycken men väntar fortfarande på två kurser där jag måste prata med lärarna innan jag kan adda dem.
Just nu läser jag:
Arranging
Ear training
Harmony
Contemporary ensemble
Private instruction - Voice
Vocal lab - jazz fundamentals
vocal styles lab - R&B
College writing
Awareness training for musicians
Vocal skills - self accomp. singer
Jag vill lägga till:
Studio techniques
och en till ensemble, har två på tur.
Jag är så himla nöjd, det känns som jag lärde mig hur man ska klämma ut allt man vill ha. Ser med spänning och förväntan fram emot nästa vecka, med mitt alldeles egenfixade schema! :)
Men nu blir det jazzbar nästa!
performance skills
Oh ljuva fredag!
Höst är underbart. Pratar just nu med william på skype men snart ska jag iväg och träna!
Ha de!
Fredag morgon.
Klockan är halv nio. Det har blivit höst i Boston. Täcke, t-shirt och tjockstrumpor på när jag sover. Var ändå lite kyligt.
Men det innebär att jag har mycket mer kläder att använda! :)
Solen skiner då iallafall, najs.
Måste iväg till skolan nu. Registrera de sista kurserna idag, jisses vilket jobb. Men vid det här laget hittar jag ju till alla departments av olika slag så det blir nog smidigare än tidigare tror jag. Har hittat så många roliga kurser jag vill läsa!
Och för att fira att jag har internet hemma så ska jag lämna datorn hemma idag! :D
Tjohooo!
Jag har internet hemma nu!! :D
HEM
Jag ska hem och äta nu.
Mmmm.
Mitt allra första blogginlägg skrivet 19/9 2007
Jisses! Är det det första jag skriver när jag nu erövrar den riktiga bloggvärlden? Varför skriver jag det? Vad försöker mitt undermedvetna säga mig?
Med ovanstående svammel i huvudet börjar jag undra varför jag skulle börja skriva det här första inlägget efter en tolvtimmars skoldag? Här har jag ju chansen att för första gången visa vem jag är, så jag borde hitta någon representativ formulering. Men. Nej. Ni får hålla ut tills jag vaknat till sans och då kan jag lova hårdföra blogginlägg.
Ja, djävlars helvete säger jag bara. Å det allra positivaste förstås. Internet kommer aldrig mer bli sig likt.
Med ovanstående svammel i huvudet börjar jag undra varför jag skulle börja skriva det här första inlägget efter en tolvtimmars skoldag? Här har jag ju chansen att för första gången visa vem jag är, så jag borde hitta någon representativ formulering. Men. Nej. Ni får hålla ut tills jag vaknat till sans och då kan jag lova hårdföra blogginlägg.
Ja, djävlars helvete säger jag bara. Å det allra positivaste förstås. Internet kommer aldrig mer bli sig likt.
GRATTIS BLOGGEN 1 ÅR!
HURRA HURRA HURRA!
Min blogg fyller 1 år idag, 19 september! Grattis!
För ett år sen var jag singel, dökär i Justin Timberlake, haha och lite kärare i en Volvo S60 som jag hade en helg när kåren hyrt bil som jag och venla åkte med till luleå under en helg. Jag dejtade också en väldigt trevlig karl vid namn william och vi är förlovade nu.
Tänk vad som hinner hända på ett år!
Jag firar med att lägga upp en repris av mitt första blogginlägg på bloggen :-)
Håll till godo!
Dessutom...
...sitter jag just nu bredvid två killar på kaféet. Den ena verkar vara en mentor för den andra, båda är berkleestudenter men den ena är gammal och den andra ny liksom. Den äldre studenten lyssnar på vad den andra vill göra och vad han har för mål här på Berklee. Det är inte så lätt för alla. Vad skönt. Jag är inte ensam. Jag börjar mer och mer landa i min roll här, att ta Berklee för vad det är och få ut vad jag vill av det. De senaste dagarna har jag hört många konversationer som tagit upp hur stressigt det kan vara här och hur Berklee inte är den mest optimala platsen för att träffa kompisar och bara hänga, alla dras till övningsrummen och prestation.
Det är ju så. Det är många olika byggnader, Berklee är inte bara ett stort hus utan MÅNGA hus med underliga underjordiska gångar, långsamma hissar och stressiga hallar där folk springer fram och tillbaka. Det finns ingen riktig naturlig samlingsplats för sina övningspauser och inte heller något Kårhus, bara en lokal med några fåtöljer men det är bara några studenter som hittat dit än så länge. Kaféet är riktigt najs men det är öppet för allmänheten också även om Berkleestudenter dominerar.
Det finns inga skåp, man släpar sin väska med sig vart man än går och eftersom vi är i en storstad är det säkrast att hålla koll på sina grejjer. Tänk i vinter när man släpar väska och ytterkläder. Häpp, som Amanda skulle uttrycka det.
Men ingen är ensam. Börja prata om sånt här med en annan student och denne förstår vad du pratar om. Det finns en strävan efter en samhörighet och det är ju jätteskönt. Det gäller bara att hugga tag i tillfälligheterna.
Sovmorgon, meditation, ensemble
Jag sov över elva timmar i natt.
Igen.
Jag tror jag har något i kroppen som behöver försvinna, vad tror ni?
Vid halv ett tog jag mig iväg till Liberal arts department och ändrade min English skillskurs till College Writing. Najs. Börjar med det imorgon bitti alltså.
Efter det var det dags för meditation. Vi erbjuds nämligen att delta i en meditationsgrupp gratis via skolan på torsdagar 13:15-14:00, helt perfekt! När vi började koncentrera oss på vår egen andning kände jag det som att den täta cirkeln vi satt i blev jättestor och vid, och även om jag hörde vår ledares röst så kändes det som att hon var flera kilometer bort från mig.
Sen tog vi en liten paus och jag bytte ställning. När vi satte igång igen kunde jag koncentrera mig mer på andningen och den otäcka känslan av att åka bergochdalbana baklänges alldeles för fort var borta. Jag kände att energin gick igenom min kropp ner i jorden. Väldigt behagligt. Och jisses vad jag gäspade under tiden...
Nu på eftermiddagen har jag träffat min ensemble. Vi är tre sångare; jag, en annan tjej och en kille, två gitarrister, en basist, en trummis och en keybordist. Vår lärare, Walter Beasley, var tydligen sjuk så han avbröt lektionen efter en kvart.
Jaha.
Så vi jammade lite och sen gjorde vi en ansträngning till att stärka ensemblens sociala band - vi tog en kaffe på kafé 939.
Det visade sig att den andra sångerskan lider av den ensembleskräck jag led av tills för ett år sen. Det var jag som drog upp min gamla skräck när hon sa att hon kände så nu. Hon går tredje terminen nu och förra året lyckades hon droppa alla sina ensemblekurser pga sin rädsla. Jag vet precis hur hon känner sig. Hon berättade också att hon funderar på att hoppa av Berklee efter det här året men hon provar ett år till och ser om hon står ut, hon har dessutom stark scenskräck vilket jag inte behövt lida av alltför mycket men visst har jag upplevt det.
Vi pratade lite om ensembleskräck och vikten av att känna sig bekväm i ensemblen, och tänk att det var jag som drog ihop kaffefikandet, som bad alla berätta vad de har för ensemblevana sen innan och som satte ihop en email-lista.
Jag har väl lärt mig något ändå.
Och jag känner mig helt avslappnad i ensemblesituationer nuförtiden, tänk om hon kan känna så efter det här året?
Det var till och med jag som drog upp att vi borde ha en spelning i slutet av terminen och de andra var helt på. Jag spelade upp min låt Restless som jag gjort i Garageband och de andra tyckte den var jättebra och de trodde knappt den var gjort i Garageband för det lät så pass bra. Jättekul!
Den andra sångerskan ville dessutom ha den på sin mp3-spelare :)
Jag måste nog bara växa in min nya kostym.
Onsdagkväll
När jag skriver det här är klockan 22:50 den 17 september 2008 och jag ligger på sängen med datorn framför mig, utan internetuppkoppling, och lyssnar på Ella hjärta Linda-skivorna.
Det slog mig just att det är nu jag är här. Nu gör jag det där året i USA som jag sett fram emot och själv fått hända. Inte helt själv förstås, jag har ju fått fantastiskt stöd och hjälp på olika sätt av familj, vänner och fästman (kitjing, fler vuxenpoäng för fästman!). Fantastiskt stöd. Men hade inte jag bestämt mig för att göra det här så hade jag inte gjort det heller. Jag visste väl att det skulle börja kännas bättre efter ett tag det här, men det är ju lätt att säga så här efteråt. När jag var mitt i det ville jag bara hem. Nu vill jag att alla ska komma hit. Eller, ja, ska jag vara helt och fullständigt ärlig så vill jag väl först och främst att William ska svänga förbi och säga hej och pussas lite med mig men ni andra får jättegärna komma förbi efter det J
Det går bra det här, jag bor i ett nytt land, i en storstad och pratar ett annat språk dagligen. Jag har helt nya lärare och nya vänner som jag inte känt mer än ett par veckor. Det känns som att jag varit här ett år redan men ändå går tiden så fort. Nu ja. Det gjorde den inte för några dagar sen.
På ett sätt känns det som att mitt psyke borde åka in på renovering så jag blir av med hattandet och känslostormarna. Men som en klok man sa en tung dag förra veckan; det är ju sidor hos mig som är lika viktiga, värdefulla och vackra som de sidorna jag själv redan uppskattar hos mig.
NU.
Jag tar vad jag vill ha och lämnar publiken skrikande efter mer.
YES!
Jag klarade music technologytentan, 70% var minimum för att få droppa kursen och jag skrev precis 70% rätt!
2 credits extra att välja en roligare kurs med!
PLUS att jag bytt från ear training 2 till 3 och den kursen är en credit mindre än ear training 2 så jag har totalt 3 extra credits att välja och vraka kurser med!
hedda, tack för ytinlärningsträningen vi hade på 90-talet... ;-)
ÅÅååååh, nu vet jag vad jag ska göra ikväll! Kolla kurser :D
Nu ska jag ner till kaféet och möta Luisa, får se vad som händer sen. Är sjukt trött men antar att en promenad hem skulle sitta fint eftersom jag inte fått så mycket frisk luft idag och solen skiner ju.
Kram på er!
ps.jag är grym!
hahaha
Ja, nej, kanske?
På onlineschemat är min music technologykurs borta. Men jag har inte fått något email än så jag kan inte vara helt säker.
Det jag är mest säker på är att jag är sjukt trött och måste äta något kraftigt till middag. Något med fett i!
Mmm.
Nu pratar jag och william på skype, surprice surprice! :)
Onsdag- en halv vecka har gått.
Tiden rusar iväg!
Nu är klockan tjugo i elva och jag har hittat en grupp i College Writing som passar mig bättre än English skills som jag läser nu.
Berättade jag om lektionen i måndags? Vi är två studenter som har engelska som andraspråk i min grupp, resten är amerikanare. I måndags gav vår lärare ut små lappar till var och en av oss och bad oss skriva ner alla böcker vi läst sen vi började high school på den här pyttelilla lappen vi fick. Alla började skratta, inklusive jag. Det var ju en absurd tanke att jag ska komma ihåg alla böcker jag läst de senaste nästan 10 åren tänkte jag.
Men så tänkte tydligen inte de andra. De skrattade för det var ju en absurd tanke att de skulle kunna komma på en enda bok de läst sen high school.
Ojdå.
Jag skrev ner författare jag läst alla svenskutgivna titlar av som Paulo Cohelo och Dennis Lehane, sen la jag till några andra lösryckta titlar och författare som ploppade upp ur huvudet. Jag och titlar... Iallafall sa min bänkgranne "du har läst mycket du!" och läraren sa samma sak.
Haha, jag som skämdes över att jag inte kunde komma ihåg hälften.
Visst, det är ju en soft kurs för det krävs inte så mycket men jag kan ju lika gärna läsa College writing nu när det passar i mitt nya schema så kan jag dessutom tillgodoräkna mig det om jag vill läsa engelska på universitetet hemma sen.
Men nu:
Music technology och en kopp French Roast.
(What´s the coffee with the most intense flavour? Ok, I´ll take that one. Jag är ju svensk. SOM jag ska brygga kaffe när jag kommer hem i jul!)
Music technology
Mmm. Det är intressant, faktiskt. Men det tar upp 2 av mina 16 credits och det en sista möjlighet att tenta av kursen imorgon kl 13 så just nu sitter jag och gör en Hedda&Linda 1998-2003 vilket i stort sett innebär att råplugga och skumläsa om saker som man inte har någon aning om under drygt ett halvt dygn för att sedan göra tentan och därefter glömma det mesta.
Men jag lovar, det jag gör nu ger mig mer än de där lektionerna 16-18 på torsdageftermiddagarna.
Jag har lärt mig väldigt mycket under de två timmar jag hållt på nu faktiskt, för Gabriela och Luisas del blev det inte mycket pluggande gjort men jag kör hårt jag. Tacksam över de pluggsituationer jag och Hedda hade på nittiotalet (hur man låter gammal fast man bara är 24, lektion 1: använd formuleringen "på nittiotalet"...) som innebar att vi fick en stabil grund vad gäller skumläsning, glosinlärning, studieteknik (för ytinlärning ska väl påpekas...) och motivation att läsa igen de mest tråkiga texter.
30 rätt av 50 är minimum och imorgon kl.13 smäller det.
Tjoho.
Hoppashoppashoppas det går vägen det här. Men tänk, en förbättring har det blivit sen sist iallafall: klockan är bara tjugo i åtta på kvällen och jag är strax klar för idag. Sen blir det på´t igen imorgon bitti vid 09:00 men i mitt och Heddas fall skulle vi knappt ha börjat vid den här tiden utan först wokat lite, kryddat för mycket så vi fick äta wok med vitt bröd, banan och mjölk för att klara av att stoppa in maten i munnen och sen satt igång vid 21-22 någon gång. Då skulle vi kört till 02-02:30 och sovit till 05-06 för att köra igång igen, hoppa på ett lite sent tåg och rusat in och skrivit MVG på provet.
Saker blir bättre med tiden, inte sant?
Haha :)
T-krock!!!
Jag glömde ju berätta!
Igår kväll vid 22 hoppade jag på T:n för att träffa Luisa vid skolan. Det mesta av min T:sträcka till skolan är ovan mark, dvs mer som en spårvagn. Efter ca. 5 hållplatser hör jag hur föraren tutar som bara den och börjar tvärnita. Jag satt i första vagnen och det var inte speciellt fullt utan de flesta hade sittplatser förutom de som frivilligt valt att stå. Helt plötsligt ser jag krossat glas flyga utanför vindrutan på T:n, sen ser jag en bil rulla okontrollerat till andra sidan spåret och ut mitt i vägen. Det är två-trefilig väg med T:n i mitten mellan körriktningarna och det här hände i en korsning med rödljus.
Ingen av oss i vagnen blev skadade men vi blev strandsatta ett tag eftersom polisen skulle fråga föraren lite frågor så vi fick inte gå någonstans. Plötsligt var det poliser, brandbilar, ambulanser och journalister överallt. Vägen där bilen stod stängdes av och efter ca 25 minuter fick vi kliva ur T:n och ta en buss istället.
BIlen var totalkvaddad på förarsidan och jag har ingen aning om vilka skador bilföraren fick. Men han var tydligen vid medvetande för jag hörde någon säga att han tydligen haft ögonen på GPS:en och det borde han ju varit vid medvetande för at kunna säga.
Puh, sånt här får en ju att tänka. Jag kände mig bara så otroligt tacksam att det inte var jag i den där bilen, eller att det inte var en fotgängare vi körde på. Att inte vagnen var full med folk så att någon skadade sig i vagnen.
Att jag lever och är frisk.
Och jag är tacksam över alla människor och all kärlek som finns i mitt liv.
Vad man lär sig av sånt här.
Tisdag i Boston
Inga 25 grader idag inte. Men jag måste säga att det var ganska skönt att gå hemifrån vid halv nio imorse, träna och sen ligga i jacuzzin en stund före ångbastun :)
Det blir liksom lite extra motiverande att gå dit och träna i vinter känner jag, när man kan avsluta på det sättet. Sen att de har kiwi/mangoschampo, aloeverashowergel och typ grapefruktbalsam kan man ju överleva. Det luktar ju gott iallafall.
Gick hem och åt brunch efter det och tittade vidare på Röda Nejlikan som jag började se igår kväll. Kostymdrama är aldrig fel.
Sen promenerade jag till skolan och mötte upp Gabriela för lunch. Nyss var jag och fick schemat till ear training 3, det fanns faktiskt lektioner som passade i mitt schema så nu testar jag dem den här veckan! Spännande :)
Det känns bra det här.
Nu är jag laddad inför en dejt med William! På Skype visserligen, men lovat vara Skype.
Ps. Ann-Sofie, du kommer verkligen gilla att shoppa på Newbury Street. Börja spara ihop lite stålars till det nu, jag har sett mycket du kommer gilla där. :D
Klockan ar 08:45
Jag ska trana mitt forsta pass p Healthworks.
Vaknade pigg idag ocksa, nagot hander med mig.
Aaaah.
Luisa haffade mig i korridoren, inspirerade mig att ta mig till övningsrummet och iallafall försöka peppa mig inför att göra auditionen iallafall. Men nej. Jag är fullständigt opepp.
Så skönt ändå.
Men tänk vilken skillnad det kan vara mellan olika sånglärare, allt var rätt med denna. Och hade det inte varit för Luisa som hjälpte mig ta reda på en bra lärare via en vän hon har som har gått här på skolan ett tag och vet lite om vilka lärare som är något att ha så hade jag nog suttit fast med den där andra.
Charles Sorrento har jobbat som sånglärare i 27 år. Hans kontor var inrett med eftertanke och han själv är 61 år men ser ut som 50 och älskar att undervisa. Han satte sig ner och tog sig verkligen tid att ta reda på vem jag är och vad jag vill ha ut av min tid här. Han lyssnade på mig när jag sjöng och sa att jag ska fortsätta med det jag gjort hittills eftersom det uppenbarligen funkar och så ska han hjälpa mig få min röst "sparkling" som han själv uttryckte det, haha.
När han var student och bestämde han sig för att ha alltid skulle bry sig om sin framtida studenter.
Under den här halvtimmen hann han ta reda på det mesta om mig, jag fick prata om vad jag vill och vem jag är, fick också veta att han inte gillar att äta på restaurang för han vill veta vad han äter, han odlar, han tycker inte man ska skämmas för att ta betalt för konstnärligt arbete och han har varit lyckligt gift i 37 år. Frugan hann dessutom ringa under vårt samtal, vilket jag hörde på hans "men hej lilla snuttepluttedu"-röst. Jag berättade att jag var nyförlovad och gärna tog emot tips om hur man får ett minst 37 år långt lyckligt äktenskap varav hann grattade varmt och jag berätta lite om William.
Jag känner mig sjukt inspirerad nu. Sjukt.
Sååå underbart!
Nu åker jag hem och tar kväll.
Sånglektion :)
Jag har en underbar sånglärare.
Såååå trött...
Jodå, nu kom den där tröttheten jag förtjänade efter för lite sömn. I natt blir det fler timmar, det bara måste bli det.
Ska ha sånglektion om 7 minuter, hoppas det ska gå bra och vara lite trevligare än den senaste var. Jisses.
Lite nojjig blir man ju, det är ju liksom för sångens skull som jag är här så då vill man ju att det ska vara bra känner jag.
Solen skiner fortfarande och det är asvarmt ute. Najs.
Nämen tjo.
Då var det dags för engelska då.
Sen arrangering.
Sen sånglektion.
Och till sist audition...
Ledig imorgon, så skönt att bara fokusera på läxor en dag. Kanske ta en sovmorgon. Kanske gå upp i Prudential center och titta på utsikten?
More music
Justin Timberlake och Beyoncé - Until the end of time
Now THAT´s music!
Justin och Beyoncé. Hur bra kan det bli?
Musik
Här kommer en gammal klassiker jag hade glömt bort.
Linda Ronstadt- You´re no good
Sorry,
I'm engaged.
And even if I wasn't, even if you were the last man standing I wouldn't go out with you.
Hahaha.
Fler bilder
Nähä, det funkar inte mer. Fick upp tre bilder och det var visst allt idag. Om jag bara kunde komma på vad som är fel...
Hade gärna lagt upp fler bilder men det kommer. Tre i taget. Eller nåt.
Lite Bostonbilder
Berklee Performance Center förra fredagen
Gabriela på konserten förra onsdagen.
Louisa på konserten förra onsdagen.
Idag:
älskar jag.
PÅMINNELSE!!
Att göra:
Påminna mig om och skriva ner alla anledningar till att jag tyckte det var viktigt att söka och komma in på Berklee och som gör att jag just nu sitter på ett kafé i Boston med en MacBook Pro i knäet.
Uppdatering kommer.
Pust
Det blir inte många detaljerade inlägg nuförtiden. Tiden finns helt enkelt inte. När jag inte har internet hemma så tar jag ju bara upp datorn då jag har saker att göra på den som att skype-dejta eller fixa skolgrejjer.
Är så matt. Funderar på att gå upp tidigt imorgon och ta en utflykt till stranden om det inte regnar, bara strosa runt i lugn och ro och vara ifred lite.
Men det hänger ju som ni vet på hur sen lördagkvällen blir. Skulle vara skönt att bli klar med läxor, insåg idag att eftersom jag har gehör och engelska måndag, onsdag och fredag så kommer jag alltid ha läxor över helgen. Skoj.
Men det är det jag är här för, men det kommer bli bra mycket effektivare att inte behöva ta sig först 30 minuter till skolan och sen 30 minuter hem igen bara för att använda internet lite, utan att kunna kanske tvätta och skype-dejta samtidigt eller träna och tvätta samtidigt eller vad som.
I övrigt måste jag rekommendera att man inte ringer mig på något nummer. Det har visat sig att jag betalar för samtalet när william har ringt mig så helt plötsligt tog mina pengar slut fast jag inte var den som ringt upp. Och när pengarna på mobilen är slut kan jag varken ta emot sms eller telefonsamtal. Fast jag får ett sms som säger att jag inte kunde ta emot sms:et för jag hade för lite pengar kvar.
Det är lite märkligt det här landet.
Häromdagen på T:n tjyvlyssnade jag på ett samtal mellan två tjejer och en kille i typ high school-åldern. Någon av dem sa typ "visste ni att man kan få sjukdomar av att gå barfota hemma?" varav den ena svarade " ja, det är hur mycket bakterier som helst på golvet så man kan få hur mycket infektioner som helst av det".
Jag fnissade visst till lite.
VI har ett klibbigt golv hemma. Ibland använder jag tofflor.
Trött
Jag är så sjukt trött.
Har engelska och gehör att plugga.
Har försökt sitta på skype nu i 3 timmar och fick tillslut åka in till Berklee caféet och använda det nätverket.
Måste träna.
Och tvätta.
Och bara slappna av.
Kanske gråta lite.
Kanske skratta också.
Titta på en film.
Men nu ska jag bara fokusera på att prata med William.
Men jisses
Mentalt är jag just nu på väg hem. Men det är väl kaos som gäller i början och jag känner mig allmänt lite neggo.
Jag vet inte riktigt vad jag ska säga.
I eftermiddags hade jag första kurstillfället i Rythm section grooves for singers. Jag tyckte det lät som en bra kurs när jag läste vad den tog upp men i praktiken visade den sig vara liiiiite annorlunda. Kanske fyra av oss nio som är i min grupp som hade sjungit i ett band förut och idag övade vi på att räkna in. 1, 2, 1234.
TIll nästa vecka ska vi räkna in en tolvtakters-blues.
Idag frågade en av de i min grupp "varför heter det 12-taktersblues?".
Sen satt de och räknade på fingrarna när bandet spelade bluesen.
Och alla dessa frågor man skulle svara på när man ansökte hit, vad spelade de egentligen för roll? Då beskrev man nämligen typ hundra gånger vilken genre man ville arbeta med och sen gjorde man en audition och nu är allt det där typ raderat. För helt plötsligt får jag en jazzinfluerad lärare när jag vill jobba med modern r&b. Skumt.
Säkert är det inte så konstigt om jag känner mig som att jag vill tillbaka till det gamla med allt det här nya, kaotiska och lite otrevliga runt mig. Men ändå. Det känns som lite slöseri med pengar just nu faktiskt.
Jag längtar efter att den här känslan går över.
På lektion
Jag sitter på lektion. Med min laptop. Ett mumlande knastrande hörs från alla tangentbord..
Hoppsan. Rast.
Jäklar
vilken trevlig kväll jag hade igår,
Nu kör vi hårt.
Bra och dåligt tillsammans
Bra: vi får ett billigare internet.
Dåligt: det kommer inte förrän nästa onsdag.
Bra 2: Pratar med William för andra gången idag.
Jag antar att bra vinner!
Vad göra?
Jag vet inte. Har haft gehör nu och pratade med min lärare igen om att hoppa till gehör 3. Det enda strulet är min ovana vid solmisation och jag kommer få in det väldigt bra om jag stannar i gehör 2 i höst, men då får jag stå ut med att börja om med saker jag redan gjort. Det känns inte så utmanande. Men det viktigaste är ju att jag får ut så mycket som möjligt fast just nu vet jag inte var det är. Ska gå till eartraining department och kolla om jag kan göra provet så får vi se vad som händer.
Men frustrerande är det!
En bra sak är att jag tror detta är dagen då vi får internet i lägenheten, äntligen! Jag skriver "tror" eftersom telebolag av olika slag kan ha en lite strulig sida men jag hoppas det går smidigt för dem att komma och installera internet idag. Tv kommer vi ha också, himla trevligt.
Nu ska jag äta mitt ris med tonfisk och majs, ska se om jag hittar en micro annars går det ju att äta kallt. Som sallad typ.
I eftermiddag väntar engelska och sen harmonilära.
The power of two!
Vaknade 04:48 imorse fylld med oro i kroppen. Men över vad? Jag försökte komma fram till vad det handlade om men hittade ingen orsak till ångest, kvällen hade varit lugn och skön och jag kände mig överlag väldigt nöjd med mig själv och min tillvaro.
Messade William efter någon timme och skrev att jag inte kunde somna om och att jag kände mig orolig i kroppen. WIlliam svarade att han hade haft värsta kaosmorgonen/förmiddagen och kände sig jättestressad.
Plötsligt hade jag läst något som kan vara en förklaring till hur jag mådde.
Kom att tänka på en gång i somras när jag fick ett sms från WIlliam där det stod: Jag ville bara höra om allt är ok? FIck en känsla av att det inte är det...
Och jag var så tacksam för just den dagen gick jag runt i en bubbla av stress och kände mig osynlig, och så blev jag sedd av någon som var 65 mil bort.
Kan det verkligen vara så enkelt?
Jag somnade tillslut om i takt med mina snoozesignaler vid sjusnåret.. Vad är det som gör att man blir trött på första, tröttare på andra och tröttast på tredje snoozen egentligen?
Berklee cafe 939
Har tagit en kaffe med Louisa och tvingat henne att lyssna på mina alster från Garageband, hahaha. Igår fastnade jag 4 timmar med en låt, men den blev en schysst houseaktig sak tror jag. Ska jag vara ärlig så skrattar jag rätt mycket åt det jag skapat, det är med mycket humor och experimentlust.
Fick svar från en stiftelse som jag sökt stipendium av, ska skicka kvitto till dem så ger de mig 8000 kr som mina föräldrar alltså kan få tillbaka, hoppas det fortsätter så. De skrev ett väldigt trevligt svar från stiftelsen och hänvisade en del till mitt personliga brev vilket jag blev glad över. Alltid roligt att göra intryck!
Jag undrar ett par saker över mig själv. Jag såg att det var molnigt och att det antagligen skulle regna idag. Eftersom det är varmt är jacka uteslutet så alla har paraplyer här.
Jag tittade på mitt paraply som låg på golvet i garderoben men packade inte ner det. Varför?
Jag tittade på paraplyet som jag inte packade ner och satte på mig en vit tröja som lätt blir genomskinlig av regn. Varför?
Jag förstår bara inte.
Det känns iallafall jättebra att jag har fått en lärare i sång nu och att jag inte behöver någon mer kurs om jag absolut inte hittar en halvpoängare som lockar jättemycket, vi får se.
Känner redan idag att veckorna kommer rusa på nu när skolan satt igång, tänk så olika det kan kännas det här med tid. Det är väl därför det är en så dålig måttstock för saker och ting.
Tid
Idag har jag fixat mina sista credits, sånglektionerna och annan kurs. Känns skönt.
I övrigt är jag hungrig. Jättehungrig. Men jag har inga pengar att köpa just mat för så det blir nog middag som är dagens andra mål helt enkelt. Fan.
Pratar med W på Skype nu, tur att kärlek mättar en hel del, haha!
Man ska vara försiktig med vad man önskar sig...
vaknade med en vaxpropp i vänsterörat imorse som gjorde att jag inte hörde väckarklockan men det gjorde inget ändå för jag hade ingen lektion.
Men ändå.
Tur jag tog med revaxörpumpen, haha.
Slutet på dagen
Har suttit på kaféet i 2 1/2 timme, sköna soffor är det. Nu ska jag hem och värma min fantastiska pasta med tomatsås och njuta av kvällen. Plugga lite gehör och börja arra, tjohooo vad jag ska lära mig mycket!
Ska bli fantastiskt skönt att få internet hemma på onsdag, längtar.
Imorgon har jag inga lektioner men jag ska på en grundkurs i garageband kl.12, alltid bra att få in lite chops så att säga.
ha de!
Puh!
Okej. Efter 13 veckors sommarlov är jag lite rostig.
Bara lite lätt sådär.
Eller ja, det var tungt idag. 3 lektioner låter inte mycket men först gehör på morgonen, sen engelska kl.13 och direkt efter det arrangering 14-16. Pust.
Det som var kul på engelskan är att jag får hoppa upp två grupper, hade det funkat med schemat hade jag fått flytta upp 3 grupper. Min nya grupp är iallafall english skills och det är folk med engelska som förstaspråk så det känns kul. Vi skrev lite och hade en kort intervju, så på det sättet kollade de upp ens engelskakunskaper.
Arrangeringen ska bli så rolig!
Nu ska vi transkribera ett frivilligt trumkomp, något jag verkligen aldrig gjort förut men det ska bli jättekul att sätta igång. Blir väl något rockkomp tror jag, haha bom-tjack bom-bom-tjack eller nåt, hahaha. Vill ju inte ta mig vatten över huvudet..
Nu sitter jag på "cafe 939 at Berklee", ett mysigt ställe med tillgång till skolans nätverk och billigt gott (!) kaffe! Äntligen!
Försöker ladda upp bilder men just idag vill det sig inte riktigt. typiskt.
Kommer sen.
Väntar ihärdigt på Ellas skypesamtal. Ring ring ring :P
Mer vax, tack
Alltså.
De här människorna som sitter bredvid mig. Kanske är det mensvärken. Kanske är jag lite hungrig.
Eller kanske är det de mest högljudda vuxna människor jag delat soffa med.
Shit.
Jag som hatar vaxproppar vill helt plötsligt ha den senaste tillbaka.
Första lektionen
Dåså har jag haft min första gehörslektion. Tack Irene för allt jag lärt mig hos dig, jag ska försöka tenta av den här kursen på onsdag och börja med gehör 3. Upplägget är en nivå per termin men den första nivån baseras på de nivåprov vi gjorde förra veckan. Men att börja öva slagscheman i 6/8 igen och läsa ta ta ta ta takataka takataka all over igen känns som lite onödigt så jag hoppas det går bra på onsdag. Det jag måste öva på till dess är solmisationen, do re mi fa so la ti do. Jag är van vid att bara sjunga noterna eller möjligtvis 1 2 3 4 osv men nu får man lära sig något nytt och det är ju alltid uppskattat.
Det jag saknar här på Berklee är en naturlig samlingspunkt, som Kårhuset eller foajén i Piteå, t.o.m. Valdinosrestaurangen med sin halvgoda mat men bekvämligheten att bara svänga förbi och ta en kaffe under en paus.
Igår kväll träffade jag Louisa från portugal och Gabriela från Schweiz (efter det här inlägget behöver jag inte kalla de för namn passande karaktärer i någon roman typ de tre musketörerna för nu vet ni var de är ifrån, haha). Vi satte oss på b-good och jag fick en gratis veggoburgare fast jag inte hade beställt någon mat eftersom Louisa råkade ta en annan tjejs kalkonburgare, hahaha. Så när veggoburgaren kom insåg hon vad hon åt på vilket inte var någon katastrof eftersom hon inte är vegetarian och den rättmätiga ägaren till kalkonburgaren som passerade Louisas system vid det laget fick en ny. Så kvar fanns en veggoburgare som ingen ville ha. Den satt fint. De har schysst mat, istället för pommesfrites får man typ grillade potatis eller morotsstänger, himla najs. Allt är hemlagat med bra råvaror, så det är verkligen ett bra alternativ för de gånger man får cravings efter en burgare.
Efter att vi ätit och var mätta och belåtna gick vi en lång sväng runt stan, längs med Newbury Street, genom Public Garden och sen vidare till gator jag inte kommer ihåg namnet på men ett par timmar gick vi iallafall. Det var en lagom ljummen kväll, uppkavlade jeans och skjorta räckte fint. Det är fantastiskt exotiskt med värme och mörker samtidigt, det får vi ju inte så mycket av i Sverige så det är skönt att få njuta av här.
Anneli!
Den har ar till dig, som tack!
Söndag.
Det är nog sant som william säger ändå.
Den där blyga sidan är en fin sida hos mig. Och tack Anneli för din kommentar, den inspirerade mig verkligen. Och påminde mig. Tack
Jag ska väl bli vän med den där sidan bara!
Det ska bli så otroooooligt skönt att börja ha lektioner imorgon, ser verkligen fram emot att göra det jag kom hit för. Massa teori blir det också, sjukt roligt!
Idag har Hanna (orkanen) gjort sitt över Boston med sitt regnoväder och det är friskt i luften, en klar, solig söndag. Blir nog en promenad vid vattnet nu. Ska försöka att inte bli översprungen av joggare, haha.
Mina rumskompisar Tatiana och Johanna är och handlar saker till lägenheten, det kommer bli så mysigt där!
När jag vaknade imorse med mensvärk förstod jag var en del av mina känslor kommer ifrån...pmskärring som man är.
Nu ta batteriet snart slut på datorn, därför har jag skrivit det här inlägget som fragment, hoppas ni överlever.
Må gott!
Och förresten!
Idag är ryggen helt bra igen! eller snudd på iallafall. Har nog missat att infomera men jag har haft så sjukt ont i ryggen sen i måndags. Har inte kunnat böja mig ner eller ens fram när jag suttit på toa. Ungefär som om någon bytt ut gummiband mot gamla skosnören utan resår. Har suttit och bitit mig i tungan för att inte börja gråta av ryggont, det var första gången jag haft en sådan smärta i nederdelen av ryggen så nu vet jag hur det känns. Men det satt i mitten, där alla muskler möts. Jag kunde inte ens trycka där på mig själv pga smärtan.
Men så imorse var det borta! Jag kunde resa mig ur sängen som vanligt, och böja mig fram för att plocka upp saker på golvet, som en normal människa. Firade med att springa runt floden en timme. Pga luftfuktigheten och den sanslösa värmen eftersvettades jag i 2 timmar. Helt galet, men det var så skönt att springa! Alla springer här, man kan inte gå normalt längs floden för då blir man påsprungen. På riktigt. Det ser jättekul ut på kvällen för allt man ser är studsande människor, hahaha. Överallt.
Nu ska jag ta mig hem från Angora café, ser fram emot att få internet i lägenheten så man kan vara lite mer tillgänglig när ni är vakna också. Blir inte mycket sånt nu. Har med mig Röda nejlikan, ska nog titta på den innan jag somnar.
Eller göra en till låt i Garageband, hehe.
Måste än en gång hylla mammas medlemskap i fejjan, några av mina vänner vill inte alls att deras familj och föräldrar ska veta vad som sker där men jag tycker det är coolt.
De är coola mina föräldrar, vet ni att mamma stack till Chicago när hon var 18? Och det var på 60-talet, inget internet på den tiden inte. Och inga lågprisflyg.
Godnatt!
Will you still love me tomorrow?
Alltså de där skivorna jag fick av Ella i avskedspresent, vilka räddare i nöden.
I ärlighetens namn
När jag pratade med William igår så sa han till mig att det inte är något att skämmas över om man har hemlängtan.
Jag har hemlängtan.
Jag har inte längtan upp till piteå och det gamla vanliga, mer som en längtan att spola fram eller tillbaka bandet.
Jag kan verkligen vara social och glad och stå i centrum men jag kan också vara otroligt blyg och feg för att ta kontakt med människor.
Jag slåss med den sidan varje dag men är kanske lite dålig på att ge den andra, sociala sidan cred för att den faktiskt gör sitt en hel del.
Det finns vissa saker jag inte tycker om i den här musikervärlden och det här inlägget kan generellt verka lite neggo vilket är ett av skälen till att jag skäms lite för mina känslor för jag är ju också väldigt glad att vara här och jag har kämpat för det. Och jag vet att det blir bra men igår ville jag bara åka hem när tårarna rann på väg hem från T:n.
Jag gillar inte prettosnack. Namedroppning av jazzmusiker, översittarsnack om hur dessa 17:åringar på skolan bara kommer slösa bort sin tid på Berklee så dem vill man ju inte umgås med (fast det egentligen bara är sjuuukt imponerande med så otroligt duktiga och talangfulla 17:åringar.), varför man hamnade i arrangering 2 istället för arrangering 4 osv.
Alltså, jag fattar det bara inte. Jag blir så obekväm av det!
Jag tycker inte heller att det är så himla kul att göra allt i grupp hela tiden. Jag uppskattar att komma hem och lägga mig på sängen och läsa en bok eller bara ta en promenad. Själv. Jag uppskattar också att gå i förväg ibland när alternativet är att försöka promenera demokratiskt, dvs tränga ihop alla på samma ledd på en för trång trottoar eller liknande.
Pallar inte.
Detta ständiga musiksnack. Argh vad trött jag är på det just nu.
Prat prat prat prat prat. Ingen vet något om den andra men alla låter som viktigpettrar.
Och den där frågan som är lika vanlig som "hur känns det nu när du ska ta studenten/examen/flytta" osv:
so, what style of music do you play?
Och sen svaret:
jazz.
Jag blir galen.
Och det är här jag måste ta till mig av det som tungviktarna sa i sina tal igår kväll, att alla vi är här för att de valt ut oss. Oavsett om man känner sig som en musiker eller inte, de vill inte att vi ska vara likadana.
Igår när jag satt i en smärre prettosituation där jazzmusiker namedroppades till höger och vänster så sa jag helt sonika att någon jag verkligen respekterar som musiker är Justin Timberlake.
Och med det sagt så tror jag nog ändå att jag redan börjat tillföra något till Berklee community.
Men inuti gnager rädslan att vara ensam, utstött och osedd. Att ingen ska se mina kvalitéer och framförallt att jag själv glömmer vilka de är. Varför jag kom hit och vad jag vill använda mina instrumentkunskaper till. Jag vet. Men tänk om ingen förstår.
Och det värsta, att inte palla. Tänk om jag måste åka hem. Var tar jag vägen då?
Tvivel tvivel, hoppa i sjön.
Slutet av orientation week
Orientation week. Vilket namn. Innan jag kom hit så visste jag faktiskt vad jag gav mig in på. Men nu, nu har jag tusen frågor och inte lika många svar.
Jag har haft lite hemlängtan, särskilt igår när William fyllde år och idag fick jag lite till när jag insåg att jag för en vecka sen just hade lämnat åkersberga inklusive familjen och william. Men mamma ringde imorse och det höjde ändå statusen på den här dagen en hel del. Hon har joinat Facebook också, det är helt fantastiskt hur coola mina föräldrar är som skriver meddelanden på varandras "wall", haha. Hon har lagt in ett helt album med bilder på mig "från början" där man kan få se mig som bebis såväl som fjortis. Jag blev aldleles tårögd när jag tittade på de bilderna. Tack mamma.
Idag fick vi våra scheman och de är rätt så individuella kan man säga... Jag har 3 credits över men det stämmer egentligen inte för något som inte kommit med på mitt schema är privata sånglektioner eller labbar. Väldigt konstigt, jag menar, det är ju det jag är här för. Men det löser sig, de har work shops för att reda ut sådana saker.
Idag var vi på akvariet och tittade på hundratals maneter, pingviner, fiskar, krabbor, undervattenssamhällen och stoooooooora sköldpaddor. Det var najs. Sen åt vi middag på ett ställe och nu var det visst tal om utgång men jag pallar faktiskt inte.
Imorgon kl. 9 ska jag vara på skolan och reda ut schemafrågorna, sen ska jag, Tatiana, Johanna och Tatianas pojkvän göra lägenheten skinande ren och fin! Ser mer fram emot när den är klar än själva fixandet men det är väl som det är.
Igår var det en stor bbq för nya och gamla studenter. Band spelade och klubbarna fanns på plats om man ville joina. MYCKET folk!
Det här är mardrömskorsningen vid Berklee. Systemet ser ut ungefär så här: Det finns knappar att trycka på, men det är slöseri med energi. Det kommer köra tjockt med bilar hela tiden ändå så gå, bara gå så snart det finns minsta lilla mellanrum mellan ett par kofångare.
På kvällen var det själva anslutningsceremonin på Berklee Performance Center (BPC). Det var massa inspirerande tal och framför allt det vi alla väntat på: att höra Berkleestudenter spela musik. Det var olika sångare och ett fantastiskt band. En av tjejerna, en svart tjej i grön klänning (vi pratar konstant om tjejen i grön klänning, därför måste det nämnas) drog stående ovationer. Det var helt galet hur bra hon sjöng "Everything must change". Helt. FUllständigt. Galet. Bra. Om jag hade suttit med nära vänner omkring mig hade tårarna forsat, nu släppte jag ut smygare i ögonvrån istället.
Efteråt gick jag, Gabriela och Will till en jazzbar, Wallace café. Mycket trevligt ställe!
Jag och Gabriela.
Will, Gabriela och jag. Mycket smickrande bild.
Så här ser T:n ut. Det är en spårvagn/buss/tunnelbana i ett. Märkligaste kollektivfordonet jag åkt faktiskt.
Så här tomt är det inte särskilt ofta, ni ser väl alla tomma ståplatser. Hehe. Den här åker jag iallafall med några gånger om dagen och visst är den lite charmig ändå. Lite av alla kollektiva kommunikationsmedel i ett liksom.
OBS! Nytt mobilnummer!
Ring eller messa mig pa det har numret, jag kommer inte anvanda mitt svenska simkort.
(001) 857 399 3857
Till er som fick sms sa var det en etta for mycket i det numret. Sorry!
Ovningsrum pa Berklee
Varsagod, besok mig i ovningsrummet! Mobilen ar vid motsatta vaggen, sa forstar ni storleken pa rummet... ;)
(jag var tvungen att flytta in pianopallen mot vaggen for att ta mig ut... Rum utan piano ar annu mindre. Njut i Pite, haha.
Onsdagskvallsbilder
t
I onsdags kvall var vi i min peergrupp och lyssnade pa Boston Landmark Orchestra pa kvallen. Det var vackert.
Det var sjukt manga som joggade.
Gratis klassisk musik. West side story-medlyt var bast
Jag har lite problem med att ladda upp bilder, men en rolig grej ar att jag har gjort min forsta lat i Garageband, hahaha vad skoj det var!
Har hemlangtan som bara den idag. Tillater mig sjalv att vara ledsen. Det ar normalt, som william sager.
Till William!
GRATTIS GRATTIS GRATTIS!!
Den har ar till dig:
Happy Birthday - stevie wonder
Tank vad vi upplevt sen din forra fodelsedag da vi forst hookade upp sa att saga. Ingen av oss var sakra pa nagot men sa plotsligt blev vi kara i varandra! :)
Jag kanske var din basta fodelsepresent nagonsin? :) Hahahaha
Och frukta inte trettio, for mig blir du bara mer vardefull for varje dag som gar.
Puss alskling och Happy Birthday!
Uppmarksamma:
Hanne Hukkelberg. Hon ar en norsk musiker som ar alldeles ny for mig men jag blev tipsad av en columbiansk tjej som ocksa gar forsta aret pa berklee. Lustig varld, hon trodde Hanne var svensk och hon var bra nara.
Har ar ett lyssningsexempel:
Hanne Hukkelberg:
Har agnat kvallen at att fa en introduktion i Reason, Finale och Garageband. Det blir skoj detta.
Sen gick jag och Gabriela, en tjej fran Schweiz som ocksa ar 24 och darmed en av oss gamlingar alltsa, till en park och at lite middag. Det var valdigt trevligt, sa sjukt varm kvall. Runt 27 grader med all sakerhet, Det varsta ar nar man vantar pa tunnelbanan, det ar helt helt tokgalet varmt dar nere. Sen vet man aldrig om det ar knokfullt eller humant i de dar vagnarna. Luftkonditionering eller ej ar ocksa en standig chansning. Det ar verkligen inte gjort for att sitta, man ska sta nar man aker och det funkar ju visserligen battre nar man star som packade sillar...
Imorgon ar det sista provet for denna orientation week. Harmonilara typ. Sen ar det gratis bbq (yes) och pa kvallen far vi antligen lyssna pa musik i Berklee Performance Center. Det kommer bli party!
Langtar verkligen efter att sjunga nu, men jag maste saga att jag ar sjukt mycket mer forvirrad nu an jag var innan jag kom hit. Som tur ar finns det folk att fraga som har svar. Hoppas jag.
Pa mandag borjar lektionerna, vi far vara scheman pa lordag nar de placerat in oss i klasser efter vara nivaer i de respektive amnen vi haft prov i, for mig ar det sang, ensemble, engelska gehor och harmonilara.
Maste saga att det kanns som jag har hittat en fin van i Gabriela, vi har valdigt mycket gemensamt som att vilja utmana jantelagen och sa.
Imorgon ar det fredag, onskar jag kunde saga att veckan har gatt fort men den kanns som ett ar nar jag blickar tillbaka!
Mer Boston
Forsta tecknet pa att jag vant mig vid sol och varme:
jag gick pa de skuggiga sidan av vagen idag. Det var varmt anda.
Forsta tecknet pa att jag vant mig vid Berklees tidssystem:
Jag har slutat stressa till tiden som star pa schemat, det kommer anda vara aslang ko, hahaha. Igar stod jag i en 50 meter lang ko till ett engelskaprov.
Lang Ko - Laaaaaooong kieeewwwww
Idag har jag atit bade frukost (gratis) och lunch(gjorde hemma, massa frukt och gront, jammy) och ett mellanmal(gratis pa Berklee), hejja Linda!
Vilka ar ni?
Jag har haft exakt samma antal unika lasare varje dag, men vilka ar ni? Skriv garna kommentarer nar ni har tid och lust! :)
GRATIS
I morse var det gratis frukost. Gratis ar gott.
Haha, langre inlagg kommer senare idag :)
Onsdagspresent:
Only hope - Mandy Moore
TACK ELLA!
Jag lyssnar pa dina skivor for fullt, underbart. Vilka otroligt fina latar och vilken eftertanke. Du ar fantastisk!
(ska maila amy-laten till william nu, tyckte den passade for langtande alskande)
Puss o kram
efter auditionen
alltsa dessa 17-aringar. De ar sa manga. och sa begavade. Coolt.
Var inte nervos forran jag satt i korridoren och alla andra satt och ba: lalalalalaaaaaa, weeee e e eyyh
Jag med. Jora. Jag ska inte halla kaft bara for att jag ar svensk.
Aaaah, sanrt ar det engelskaprov for nivaindelning. HUR ska mitt huvud orka? Jag borjar bli som william, langtar efter lite kyla och att slippa svettas i dessa 30 grader. Men vanta, nu gick den kanslan visst over. Det ar ju asnajs med lite extra sommar! :) Sorry baby...
Har pratat med venla pa skype, sa najs med teknik ater igen!
Kanner att jag har borjat vanja mig vid det har, mycket frihet kom forstas av att faktistk handla lite lagningsbar mat, jag langtar hem till mina gronsaker och kidneybonor!
Nu ar klockan 16 och om en timme ar det provdags. Ska nog satta mig pa en parkbank i solen och lasa lite eftersom mitt dygnsinternet gar ut snart. Matte vi fa internet i lagenheten snart...
Kram pa er!
Lite Bostonbilder
Fran gardagkvallen, flaggan hanger pa Bostons aldsta brandstation.
r 
Sa har glad ar jag med min fina dator pa sangkanten.
Mitt rum igar kvall. Mysigt va? :)
Djup koncentration...
Baby.
Min garderob ar lite latt overfull :)
Nu ska jag strax bege mig ivag och sjunga, ar inte nervos men sa klart jag vill att det ska ga bra anda.
Var och handlade idag, guuud sa gott med frukt och gronsaker! Min overblivna veggoburgare fran igar satt riktigt bra till lunch, ni studenter som laser det har vet att gratis ar gott!
Tisdagskvall
Den var underbar. Vi blev bjudna pa hamburgare i alla mojliga utformanden fran b-good, ett alternativt snabbmatsstalle som gor bra mat, t.ex var pommes friten mer som rostad potatis och morotter. Riktigt najs. Sen gick vi och tog en ol, de flesta fran peergruppen men nu ska jag hem och ladda infor morgondagens audition. Text ska var bra att kunna har jag hort...
GOdnatt!
Lyssningsgodis
Det har kan vara laten jag sjunger pa auditionen imorgon (ta fram den en minut eller nat):
With every breath I take, Rachelle Ferell
Min bostad pa Commonwealth Ave.
Sa har bor jag, med egen dorr upp till taket:
Dorren rakt fram gar upp till taket.
Fran andra hallet.
Taket.
Mer tak...
Utsikt fran tak :)
Min gata.
Fran taket nar jag kollade temperaturen i morse. Mycket fortjust i just - taket.
Sa har skont hade jag det i morse.
Glad blir man pa taket minsann!
Min sang som var en av de billigaste men jag somnade sa snabbt och sov sa gott inatt att den ar Val Godkand. Bordet kopte jag pa Saras grannes yard sale, lampan likasa. Alskar det dar bordet!
I sondags var jag pa Berklee och checkade in, igar var det lite moten och sa for oss nya, ca 900, studenter. 30% ar international students vilket ar valdigt kul! Manga berommer mig for min engelska och undrar var i usa jag ar ifran, det ar ju jattekul for nagon som mig som ar nojjig over att prata engelska.. Men det ar som lattare att prata nar ingen man kanner ar med tycker jag, da kan jag overdriva uttal och sa. Kanns kul! :)
Idag hade vi nivatest i musikteori, som att sitta pa musikhogskoletest over again bara det att nu var det ingen press att komma in, vi ska bara hamna i ratt grupper for var niva. Det var typ 35 grader i rummet och vi satt dar i 2 1/2 timme sa efterat var min hjarna mos. Puh.
Nu har jag suttit ett par timmar pa Starbucks nara dar jag bor med min nya MacBook (ingar i avgiften, alla far laptop med tillhorande keyboard for uppgifter, eller far och far, $3000 kostade det allt...) och jar pratat med william pa skype over en timme. Sa skont med teknologi! Ska ivag och traffa min peer advisor nu, vi ska ata middag och forhoppningsvis fa veta allt vi behover.
Kanns som man varit har bra mycket langre an tre dagar, sa mycket intryck! Men mina rumskompisar, Tatiana och Johanna, ar hur gulliga som helst, vi kommer ha det jattebra under det har aret.
Kommentera garna har pa bloggen, fragor som stalls svarar jag garna pa i nasta inlagg eller ett personligt mail om du hellre onskar :P
For dig som vill ladda hem Skype, gor det pa http://www.skype.se
Det tar typ 3 minuter sa har du det! Mitt anvandarnamn ar linda.niska
bara att adda sa kanske det ar DIG jag pratar med nasta gang, hahaha :D
Ta hand om er, jag ska dra mot min gratismiddag nu!
Lofte!
Harmed lovar jag att STRETCHA lugnt och gora langsamma, forsiktiga ryggovningar pa morgnarna!
Antligen!
Har fatt min MacBook idag och sitter pa Starbucks nu och pratar med William. Najs, Alskar Skype fast jag alskar william lite mer :)
ÄNTLIGEN!
Ska packa ihop väskan och checka ut. Najs. Frukost kommer också bli gott.
Mot nya äventyr!
Mot nya äventyr!
Och nu då?
klockan är strax efter åtta och min kropp vill ha frukost. Men det blir det inget av förräns jag kommer in till stan serru, här ute har jag inget att hämta. VÄgrar gå till automaten i korridoren och köpa godis men lite gratis blaskkaffe har väl ingen dött av än va? Äh, får se hur jag gör. Vatten är ju också gott.
Godmorgon dag 2!
1 september. Labor day. Sängrea.
Vaknade tjugo över sex, pigg som bara den. När jag satte igång datorn visade det sig att william var online på skype så vi pratade en liten stund, känns jättekonstigt att han är i pite och inte jag. Idag ska jag få flytta in i mitt rum, det jag måste köpa är en säng och jag hoppas jag kan ordna med hämtning av den så jag kan sova på något inatt. Annars har ju golvet heltäckningsmatta som w så snällt påpekade för några dagar sedan. :P
Ska gå någon campus tour och vara på ett mtöe kl.13. Men det är det.
Aaaaah, och det är sommar idag också.
Vaknade tjugo över sex, pigg som bara den. När jag satte igång datorn visade det sig att william var online på skype så vi pratade en liten stund, känns jättekonstigt att han är i pite och inte jag. Idag ska jag få flytta in i mitt rum, det jag måste köpa är en säng och jag hoppas jag kan ordna med hämtning av den så jag kan sova på något inatt. Annars har ju golvet heltäckningsmatta som w så snällt påpekade för några dagar sedan. :P
Ska gå någon campus tour och vara på ett mtöe kl.13. Men det är det.
Aaaaah, och det är sommar idag också.
Godnatt!
Klockan är tio. Jag är dödstrött.
...och du baby?
Jag älskar dig.
Ps. snygga sockar. ;)
Ps. snygga sockar. ;)
Boston, dag 1:
Nödvändigt.
Mitt hotellrum. Jag kommer gladeligen glömma det fr.o.m imorgon.
Utsikten från rummet.
Jag är ju fortfarande nyförlovad.. :)
Så här kan det se ut...
...och så här.
Red Roof Inn från parkeringsplatsen nedanför när jag gick för att köpa middag. Tänk att det inte ens gick att ta bussen hit på söndagar. Inte att rekommendera. Ska bli fantastiskt skönt att flytta in i mitt riktiga rum imorgon och bli människa igen.
Det mest kinesiska med den här Yin Yang-kycklingsalladen var väl de okokta nudelbitarna som var gömda lite här och där i salladen. Men det satt riktigt bra faktiskt om jag ska vara ärlig.
Jag ber...
...ber och hoppas att orkanen Gustav passerar långt från New Orleans. De har väl ändå varit med om tillräckligt på den fronten?
Middagsdax!
Klockan är tjugo i sju och middagsmagen har vaknat till liv. Jag har testat videosamtal med ella på msn, sen gått över till Skype fast vi insåg att headset nog är att föredra, sen ringde william och tänk bara tänk hur fantastisk den moderna tekniken är!!
imorgon är det inflytt i nya lägenheten som gäller, yes!
En pizza på det här och Dennis Lehane-boken blir ett bra avslut på Red Roof Inn.
imorgon är det inflytt i nya lägenheten som gäller, yes!
En pizza på det här och Dennis Lehane-boken blir ett bra avslut på Red Roof Inn.
