niskalainen

So, it's this easy to put a year of your life in two bags.

Jag är på väg hem nu.

Jag är mer än nöjd. Jag är bra jag, sov typ två timmar men är inte trött. Än. Var på skolan halv nio, övade inför in voice proficiency och spelade in harmoniläraprojektet (jazzballaden "Fragile Wish"). Tio över nio började harmoniläratentan, jag svarade på allt och hann kolla igenom det. Jag fick tillbaka sidorna jag gjort i harmoniläraboken för att få extra credit och jag fick A på dem. Jag gick till 1140-byggnaden och gjorde min proficiency, det kändes skitbra! Nu är det en väldigt läskig sak för mig att säga eftersom jag kan få ett email med informationen att mina resultat inte var lika bra som det kändes men skitsamma, jag har verkligen utvecklats och det kändes jättebra att sjunga. Övning är nyckeln, öva öva öva. Vad med saker det händer då alltså.

Nu har jag två timmar på mig innan jag ska träffa Melissa och äta lunch, efter det ska jag lämna in arrangering 2-projektet och skriva arrangeringstenta. Så nu ska jag bege mig till 150-byggnaden och skriva ut sista sidan av mitt arr och sen ska jag ägna mig åt lite arrangeringsplugg. Skulle tippa att jag behöver en kaffe däromkring ett-tiden när jag ska träffa Melissa...

Men det här känns så sjukt bra.

Förresten, idag opereras min syster för diskbråck, ni kan väl hålla tummarna för att det går bra? Det ska jag göra, sen ska jag leka personlig assistent åt henne när jag kommer hem. Då kan hon passa på att utnyttja mig för vad hon än behöver, är det inte det systrar är till för?

Jag var totalt utslagen inatt, otroligt skönt. När jag vaknade klockan sju så tänkte jag ställa om klockan till åtta för jag hade ändå tid, problemet var bara att när jag väl satte igång telefonen för att ställa om den så hade den hunnit bli fem i åtta redan... i en timme hade jag snoozat utan att märka det själv. Då sover man rätt djupt och låter muskelminnet bestämma (tummarna hittar snoozeknappen istället för stängknappen även om jag skulle vara medvetslös vid det här laget).

Nu ska jag iväg och träffa min arrangeringslärare och gå igenom arret som ska in imorgon, kl.13 ska jag öva med pianisten inför min voice proficiency imorgon och sen ska jag träffa min harmonilärare och gå igenom lite saker inför tentan imorgon. Klockan 16 har vi redovisning av våra slutprojekt i songwritingkursen. Det ska bli skoj, en bra avslutning på dagen också. Tills dess ska jag ha gjort tillräckligt för att kunna ha en riktigt lugn och skön tisdagkväll!

Mitt senaste uppdrag har gett sig tillkänna, det är att jag ska hålla mig frisk den här veckan. Anneli nämnde i helgen att hon började känna sig vissen och idag börjar min kropp täppas igen sådär härligt som den kan göra när det pågår ett krig innanför skalet. Men jag ska klara mig, iallafall till onsdag då jag har min voice proficiency, sen kan rösten få ta paus ett tag om den vill.

Nu ska jag duscha och göra mig iordning inför vår recital vi har klockan 16:00 med Advanced vocal performance-labben. Pust, jag börjar visst bli lite nervös...

Hoppas ni har en härlig måndag!

Jag har ätit frukost, stirrat in i en vägg en stund  (jag behöver mer sånt i mitt liv) med en kopp kamomillte i handen och Billie Holiday på iTunes, gjort ett lead sheet på "Listen" till pianisten som ska kompa mig på sångtentan på onsdag och spelat in mitt song writing final project i Garageband. Det är den där låten "I Wanna Be Free" som jag nämnt tidigare, jag gillar den alltså. Den måste få en chans att spelas in på riktigt någon gång, och sjungas på konsert i höst förstås! :)

Det här kanske inte låter så mycket eftersom klockan är tio i tolv, men jag har även plockat fram arrangeringsboken och harmoniläraboken. Som vi alla vet så är det ju att börja som är det svåraste men nu har jag alltså plockat fram allt jag behöver för att kunna skippa den processen när det är dags och istället bara kunna sätta igång med detsamma. :)

Nu ska jag öva sång, till mina grannars förfäran/glädje/nyfikenhet/vadvetjag.

Imorgon ska jag ta mig till skolan på förmiddagen och skriva ut det, då kommer jag upptäcka hundra små detaljer som måste fixas och jag ska bara göra det. Jajemen. Men nu är det snart dags för middag med Brittanya, ska bara duscha och bli människa först...

Det går bra nu. Jag har paus, lunchpaus. Jag blir klar snart, eller inom de närmsta fyra timmarna iallafall. Sen kommer småpysslandet men det tar jag imorgon, det är alla irriterande detaljer man upptäckar att man missat när man väl tittar på det med färska ögon igen... :P Men blir jag klar idag så har jag tid imorgon och på tisdag så det känns lugnt och skönt. En överdrift kanske det där med lugnt och skönt, jag känner mig iallafall inte stressad över det var väl min poäng egentligen...

Tänk att om en vecka befinner jag mig på väg till flygplatsen.

Idag ska här arrangeras. Det är bland det roligaste som finns så varför ska det vara så sjukt svårt att sätta igång? Som tur är så finns det ju massa andra småsaker att göra också, så jag kan ta lite pauser och pyssla med sånt emellanåt idag. Nu kör vi, paus om två timmar.

Jag känner mig som lite ledsen över att åka härifrån nästa söndag. Det känns faktiskt jättetråkigt och jag har separationsångest. Men jag är samtidigt väldigt glad och tacksam över de vänner jag fått här den sista tiden, även om jag skulle kunna önska att vi hade hittat varandra tidigare. För att inte tala om allt jag vunnit rent kunskapsmässigt. Usch, om en vecka är allt det här liksom slut, två terminer i Boston har flugit förbi och slutet är så motsatt till hur början var. Jag hade ingen aning om hur mycket som skulle hända under det här läsåret, jag kanske anade och rent logiskt förstod att det skulle hända grejer men jag hade ingen aning om hur eller i vilken utsträckning. Och även fast jag har den här lilla sorgsenheten i kroppen så håller jag samtidigt på att explodera av lycka och förväntan på livet, hela tiden. Det är helt sjukt, som i puberteten känner jag mig. Galet, jobbigt men mest väldigt härligt. Jag känner ju att jag lever iallafall.

Tur att det finns frozen yoghurt med nutellasmak hörrni. Och soundtracket från Gladiator, eller vad som helst som Hans Zimmer skrivit funkar bra.

Idag har jag fått bevis på att jag har sovit för lite och stressat för mycket. Det började såklart med fem timmars sömn. Sen eskalerade det i och med att jag kommer till lektion nummer två, trumlabben, och ser ett sign-up sheet på dörren till klassrummet. Sign up för vadå? För vårt individuella final (uttalas fajnäl ;)) test. Jodå, 7 minuter speltid var. Jag började gråta då eftersom jag var lite trött och fruktansvärt less på mig själv just då som kunde missa att sluttentan var idag och inte nästa fredag, fast min lärare sa till mig att han faktiskt inte sätter betyget enbart på just det här provet. Så jag gick och övade en stund och gjorde tentan sen, det gick nog bra ändå. Med tanke på omständigheterna förvisso.

Men vänta, det kommer mera.

Ensembleuppspelet gick väl hyfsat, det var inte något att hänga i julgranen direkt men det är gjort nu iallafall. Sen hade jag min sista lektion och var hemma vid fem, Anneli kom strax efter och vid halv sex kom en kille som är intresserad av att ta över mitt rum när jag sticker nästa söndag. Innan han dök upp så började jag göra middag eftersom vi skulle sticka vid sextiden till bion. När jag skär tomater så upptäcker jag att jag har två knivar på skärbrädan och jag har ingen aning om hur det gick till. Jag kommer ihåg att jag tog fram skärbrädan och EN kniv men nu hade jag på något omedvetet sätt plockat fram en till alltså. Sen dyker killen upp, jag visar rumme, takett och lägenheten och när han har gått en stund före sex så sätter jag mig vid datorn. Anneli harklar sig lite lätt i bakgrunden och frågar om inte jag ska göra klart min mat. Jooo, det skulle jag ju.. och äta den också hade jag tänkt.

Slutligen får jag i mig hälften av maten och värmer en liten slurk kaffe som jag lätt skulle hinna få i mig innan bion eftersom Anneli just klivit ur duschen. När vi suttit på T:n i tio minuter kommer jag på att kaffet står kvar i micron.

Jag skulle ha gått ut och dansat ikväll men jag ställde in det i eftermiddags, måste få lite sömn i den här stackars kroppen. Vill ju inte vara dement som 25-åring.

Den här veckan har inte varit bra rent sömnmässigt. Inte alls faktiskt. Jag törs inte ens räkna ihop hur få timmar jag sovit jämfört med hur mycket jag brukar sova. Men jag gör det ändå såklart, jag har sovit 6 timmar förutom natten till idag då jag sov 5 1/2 timme. Det är inte bra, jag brukar få 7-9 timmar per natt. Men då brukar jag faktiskt kunna somna och det har jag jättesvårt för nu. Kanske går det bättre i natt, det är ju ändå lördag imorgon så jag borde ju faktiskt kunna somna avslappnat. Den här sömnbristen leder till aptitlöshet, vilket innebär att måltider glöms bort eller minimeras och det är ju inte så bra det heller. Sova. Det ska helgen ägnas åt, det och arrangering.

Idag är det risk för åska, det är mulet ute men inte speciellt kallt. Vi ska ha terminsuppträdande med min ensemble klockan elva, det blir vi och 2-3 andra band men vi är bäst för vi har sångare med. De andra banden spelar jazz så det kommer  bli en härlig kulturkrock :)

Ikväll ska jag gå på bio med Anneli och August, det är premiär för Wolverine!

har jag fått något viktigt gjort? Njae, jag har suttit och skrivit ner utgifter från mina kontoutdrag eftersom det verkade lite upp och ner och så har jag betalat en mobilräkning men mer än det har jag inte fått gjort. Eller, jo jag har ju pratat med Freyja också, på msn. Det är faktiskt väldigt värdefullt att få lite systerdottertid för det är väldigt ofta vi går om varandra på msn. Härligt var det att hinna prata!

Jag har förresten min första mens sen jag slutade med minipillren, när jag la ner så fick jag förstås mens men sen har jag inte blött något alls på en hel månad, precis som det ska vara. Känns jättebra, naturligt liksom. Men det kändes inte lika bra när jag vaknade klockan 05:00 imorse av mensvärken från helvetet. Jag var vaken 1 1/2 timme av smärtan, försökte kupa händerna kring magen för att värma bort det onda och det blev väl tillräckligt varmt där mot slutet för att kunna somna om en stund. När jag kom till recording labben så hade brittanya smärtstillande, jag tog tre och väntade en kvart. Värken försvann väl lite halvt men jag tror inte de värktabletterna var min typ av smärtstillande. Det var ju också väldigt intressant att alla fyra sångarna hade mens just idag. Nu känner jag att den börjar komma tillbaka men det ska jag lösa med en liten promenad och tvätt/städkväll. Jag ska klippa naglarna också, jag älskar att klippa naglarna. Det är det värsta som finns när de är så långa att de når dator/pianotangenterna före fingertopparna, dessutom fastnar det massa smuts under dem. Blä. Jag har blivit som min syster, hon har alltid varit nagelpedant och jag förstår henne.

Ja, så intressant är mitt liv idag. Och jo, jag håller på att skriva en jazzballad som blir jättefin faktiskt! Barry, en pianist som jobbar på berklee som just pianist i två av mina voice labs ska spela in den på min förfrågan. Han älskar jazzballader och har magiska fingrar så det kommer bli vackert! Jag ska se om den är klar imorgon, då ska jag maila noterna till honom och vänta på att få en första tagning i inkorgen :)

Har ni det bra där hemma, valborgsfirare? Långhelg och allt, trist att man missade det just i år... :P

Nej, det är klart att jag inte firar valborg här. Men nästan, för idag såg jag senaste NCIS-avsnittet och det är ju bra så då blir jag glad och varm inombords, lite som en majbrasa. Typ.

Ikväll blir jag sambo igen, Anneli kommer hit och ska bo här tills hon åker hem 11 maj, alltså dagen efter att jag åkt. Det ska bli mysigt! Ska städa upp lite här hemma bara. Imorgon kommer en tjej och ska kolla på rummet, hoppas hon vill hyra det i sommar.

Nu ska jag återgå till dagsbestyren.

Jag har haft min sista sånglektion med min fantastiska lärare. Jag grät och hon sa till mig att sluta innan hon också började. Jag fick ett exemplar av hennes album (med kommentaren "den här ger jag inte till alla mina studenter") och jag har lovat att jag ska skicka bilder till henne från..oj, det kan jag visst inte säga än. Vi ska hålla kontakten iallafall! Det är fantastiskt vad hon är effektiv alltså, 30 minuter sånglektion i veckan är ju inte speciellt länge men i det tempot är det precis vad man orkar med. Sån sångpedagog vill jag också vara. Jag har lärt mig så himla mycket under den här terminen med henne, nu är det bara min voice proficiency kvar på onsdag sen får jag öva på precis vad jag vill, haha. :)

Måste bara meddela att kaffet jag slörpade i mig nyss var himmelskt. Himmelskt. Kanske tar jag med mig kaffepressen hem till Sverige, den kostade ju ändå nästan 300 spänn fast det visste jag inte när jag gick till kassan...

Jag vill ha mer kaffe innan jag går. Skitsamma att jag inte dricker kaffe efter 15:00 längre, idag gör jag det.

På tal om kaffe så lämnade en vänlig själ den här länken i en kommentar, törs man prova eller? :)

Jag har börjat landa igen efter den lilla vårsvackan. Det här går ju faktiskt riktigt bra. Jag tror min solstund på taket i förmiddags hjälpte till med det, Egentid är väldigt noga med detaljerna. Egentid är att vara själv för sin egen njutnings skull, inget annat. Ibland försöker jag kompromissa in någonting men då protesterar Egentid. Idag pluggade jag harmonilära samtidigt, men det var frivilligt och ingen läxa så det gick bra, annars skulle jag stött på protester. Egentid kan även protestera om jag sätter på en film när Egentid egentligen bara vill glo in i en vägg. Egentid är väldigt lättstött.

Tänk att under den här terminen har jag blivit låtskrivare! Som jag drömt om! Jag som alltid tidigare gått omkring och tänkt "åh vad jag skulle vilja skriva massa låtar!" har nu en mapp fullproppad med låtar som det bara är att jobba vidare på. Jag har lärt mig konsten att skriva en låt på beställning utan att behöva vänta på Herr & Fru Inspiration.

Och tänk att jag lärt mig mer om mina scenframträdanden, hur jag står/går/rör mig och ändrat på massor. Jag har börjat centrera energin mer inåt istället för att anstränga mig utåt, energin kommer ut till publik och lyssnare ändå men det måste börja inifrån mig med en mening, en tanke, förmedlandet av text och känsla. Precis så vill jag vara när jag står där på scen och sjunger.

Jag har även träffat några helt fantastiska människor den här terminen som jag verkligen vill hålla kontakten med i fortsättningen och jag tror faktiskt vi kommer göra det.

Jag ser mer och mer fram emot att komma hem nu, det känns som att Boston kommer vara kvar i mig men det ska bli helt fantastiskt att komma hem till fästman, vänner och familj. Och Stockholm! Hela maj ut ska jag vara där, helt underbart :)
Det är verkligen värdefullt att ha så fina människor i sitt liv som jag har.

Jag är en väldigt lycklig och tacksam människa.

Alltså. Det är verkligen sol och 33 grader varmt idag. De senaste 2 1/2 timmarna har jag spenderat på taket iklädd shorts och bikiniöverdel, liggandes på en filt med en stor kopp kaffe i ena handen och en stor bunt harmonilärauppgifter i den andra. Helt plötsligt har tjugoelva poletter trillat ner, det måste vara den optimala inlärningssituationen.

Jag har redan fått färg, till och med på benen. Måste nog inhandla solskyddsfaktor. Har jätteläckra märken efter shortsen, mmm. Haha.

Nu ska jag äta lite lunch och sen sticka iväg till skolan. Klockan ett ska vi titta igenom inspelningen från vår rock/pop/country lab final vi hade förra veckan och klockan två ska jag träffa min harmonilärare och kolla upp så jag har fattat vad vi håller på med. Halv fem ska jag träffa min song writinglärare i 7 minuter och gå igenom mitt final project, rock/popsommarlåten jag skrev förra veckan ( I Wanna Be Free).

Hej svej!

De är söta, mina rumskompisar. När man inte har för mycket med dem att göra. Kulturkrock kanske, eller dumhet. Jag tror hellre de är lite korkade än att de medvetet är respektlösa.

23:30 igår kväll började de städa hela lägenheten. Musik, prat, dunsar och slamrande ingår i städpaketet. Jag sover vägg i vägg med köket och min dörr är precis vid vardagsrummet och det var precis i de områdena de städade. Förutom att jag hintade "I'm going to bed now" så gick jag upp tre gånger och sa till dem att dämpa, sista gången var vid halv två. De ber inte om ursäkt och verkar medvetna om vad de håller på med utan tittar bara på mig (för de här tjejerna kan inte ta konflikter, de har nog aldrig haft en rak och snabblöst konflikt i hela sitt liv) och säger "but this is the only time we can do it". Ja, om ni prompt måste städa samtidigt ja. Eller så kan man ju bestämma att en tar vardagsrummet, en tar köket och en tar badrummen och så gör man det när man kan under veckan? Och vill man städa ihop för att det blir roligare så kan man ju göra det en annan tid?
Jag sa att jag tyckte de skulle ha frågat mig om tiden funkade eller om jag skulle upp tidigt dagen efter och så förklarade jag hur mycket det låter från de här rummen in till mig. Då blev de sura. Jaja, de dämpade sig iallafall efter det och det var tur. Men är det inte lite korkat? Antingen det eller som sagt, medvetet respektlöst, vilket jag tvivlar starkt på.

Nu tar jag min bikini och harmoniläran med mig upp på taket, solen skiner och det är 33 grader ute. 33 GRADER!!!

Nej, guld i munnen har jag faktiskt inte. Morgonfrisyren däremot är check. 80-tals lugg och sidbena. Jag har iof alltid sidbena men försöker hålla åttiotalsluggen borta.

Började hårt med harmoniläralektion. Sen tog jag mig till Boston Common där jag mötte upp Anneli och August, vi ägnade en liten stund åt att försöka hitta annelis gehörskompisar men det var fler än vi som tyckte det var en bra idé att sitta i gräset idag så vi gav upp efter ett tag och slog oss ner på en egen liten plätt i skuggan. Ljuvligt, man glömmer liksom tid och rum när man har det så skönt.

Nu har jag suttit och övat in stämmorna till ikväll men det är hög tid för mig att piffa lite och ta mig till All Asia, om en timme är det soundcheck. Efter vad jag läst på facebook så verkar sverige ha varit soligt i dag också, stämmer det eller? :)

Kram på er!

Det är ljuvligt att gå ut vid nio på kvällen och det är 17 grader varmt. Det är ljuvligt att kunna ha fönstret öppet för att man måste, påminn mig om det i sommar när det är apvarmt hemma. Det är ytterst delikat ljuvligt att det ska bli typ 30 grader och sol i helgen. Imorgon klockan elva har jag harmoniläralektion, vi tar igen en lektion som blev inställd tidigare i våras. Klockan 12 när den är slut ska jag ta mig ner till Boston Common (typ stadsparken) där annelis gehörsgrupp ska picknicka och anneli bjöd med mig. Mycket trevligt. Klockan 18 ska jag vara på All Asia för soundcheck och kl.19 är det dags för Talias examenskonsert! Det ska bli kul, ska repa lite till på stämmorna imorgon bara :)

I helgen ska jag njuta, plugga och börja skissa på en målplan. Jag får ju frågor hela tiden om vad jag vill göra när jag tagit examen och det är nog dags att jag själv börjar skapa målbilder för mitt yrkesliv. Jag är ju en visuell person så målbilder slår aldrig fel, works everytime :) Men de måste få tid att etablera sig. Tre saker vet jag att jag ska få in i arbetslivet: låtskriveri, sjungande och musik/sång/körundervisande. Ska bara lägga in rätt touch i det hela.

Jag känner lite att dygnet blivit kastat hit och dit, inte så illa men tillräckligt. Tolv, halv ett är lite för sent för mig faktiskt... Så godnatt på er!