niskalainen

Igen.

Jag tror jag har något i kroppen som behöver försvinna, vad tror ni?

Vid halv ett tog jag mig iväg till Liberal arts department och ändrade min English skillskurs till College Writing. Najs. Börjar med det imorgon bitti alltså.

Efter det var det dags för meditation. Vi erbjuds nämligen att delta i en meditationsgrupp gratis via skolan på torsdagar 13:15-14:00, helt perfekt! När vi började koncentrera oss på vår egen andning kände jag det som att den täta cirkeln vi satt i blev jättestor och vid, och även om jag hörde vår ledares röst så kändes det som att hon var flera kilometer bort från mig.

Sen tog vi en liten paus och jag bytte ställning. När vi satte igång igen kunde jag koncentrera mig mer på andningen och den otäcka känslan av att åka bergochdalbana baklänges alldeles för fort var borta. Jag kände att energin gick igenom min kropp ner i jorden. Väldigt behagligt. Och jisses vad jag gäspade under tiden...

Nu på eftermiddagen har jag träffat min ensemble. Vi är tre sångare; jag, en annan tjej och en kille, två gitarrister, en basist, en trummis och en keybordist. Vår lärare, Walter Beasley, var tydligen sjuk så han avbröt lektionen efter en kvart.

Jaha.

Så vi jammade lite och sen gjorde vi en ansträngning till att stärka ensemblens sociala band - vi tog en kaffe på kafé 939.

Det visade sig att den andra sångerskan lider av den ensembleskräck jag led av tills för ett år sen. Det var jag som drog upp min gamla skräck när hon sa att hon kände så nu. Hon går tredje terminen nu och förra året lyckades hon droppa alla sina ensemblekurser pga sin rädsla. Jag vet precis hur hon känner sig. Hon berättade också att hon funderar på att hoppa av Berklee efter det här året men hon provar ett år till och ser om hon står ut, hon har dessutom stark scenskräck vilket jag inte behövt lida av alltför mycket men visst har jag upplevt det.

Vi pratade lite om ensembleskräck och vikten av att känna sig bekväm i ensemblen, och tänk att det var jag som drog ihop kaffefikandet, som bad alla berätta vad de har för ensemblevana sen innan och som satte ihop en email-lista. 

Jag har väl lärt mig något ändå.

Och jag känner mig helt avslappnad i ensemblesituationer nuförtiden, tänk om hon kan känna så efter det här året?

Det var till och med jag som drog upp att vi borde ha en spelning i slutet av terminen och de andra var helt på. Jag spelade upp min låt Restless som jag gjort i Garageband och de andra tyckte den var jättebra och de trodde knappt den var gjort i Garageband för det lät så pass bra. Jättekul!

Den andra sångerskan ville dessutom ha den på sin mp3-spelare :)

Jag måste nog bara växa in min nya kostym.