niskalainen

Jag, Lisa och Anneli stack iväg och gymmade efter 18 ikväll. Det var lugnt och skönt på gymmet vid den tiden på alla hjärtans dag, vår gissning är att det bara var singeltjejer och mammor där. Och så jag då, som har min fästman ett världshav härifrån i en annan världsdel nära polcirkeln. Efteråt badade vi jaccuzzi och när vi var klara var vi hungriga och letade fram ett ställe som hade pizzaslice. Där har vi suttit nu i över tre timmar och snackat om allt möjligt från religion till pingviner. De där två är väldigt intelligenta kvinnor kan jag säga, får ni någonsin möjlighet att prata med dem om pingviner så kan jag rekommendera det starkt. Eller religion. Eller något annat. Kiss och bajs funkar det med.

Godnatt på dig, fina människa!

Ps. Mamma och pappa, jag mailade er två gånger under lördagen men fick ett meddelande från hotmail att ett av mailen levererats försent eller något sånt. Jag frågade iallafall om ni hade lust att ge mig ett tidsförslag det funkar för er att ses på skype imorgon om ni skulle ha tid och lust? Jag skulle då verkligen ha lust men efter 13:30 min tid har jag inte tid för då ska jag och lisa ner på stan. Så vad tror ni, har ni tid vid 12:00, 12:30 (18:00 svensk tid)? Puss & kram

Idag är en sån där dag när det är fullt ös medvetslös. Just nu sitter jag med den svåraste läxan jag haft hittills på Berklee, om 45 minuter ska jag gå till skolan. Sen är det lektion 9-16 med paus för lunch mellan 1-2. Efter det ska jag och Anneli på Reason Basic-kurs vilket ska bli jätteroligt, det är på tiden att man lär sig sina program nu... Halv sex ikväll när den är klar så ska vi sticka till South Station och hämta Lisa, hoppas hon är på hugget att göra något riktigt lugnt ikväll och sova tidigt... :P

Ha det gott!

En lektion är avklarad så nu spenderas någon timme i övningsrummet. Jag ska öva lite på en italiensk aria som är obligatorisk att sjunga på slutprovet i slutet av terminen och så övar jag lite på Listen från dreamgirls, Chain of Fools och (you make me feel like a) Natural Woman.

För er som är intresserade av att veta hur det ser ut när jag övar så lägger jag härmed upp två extremt seriösa bilder från nuvarande övningssessionen i ett av Berklees sjukt osexiga övningsrum:

Godmorgon.

Det tog sin lilla tid att somna inatt men några timmar (typ 5) blev det ändå. Rätt illa faktiskt. Nu ska jag testa att lägga ner både dator och plugg senast kl.22:30, det tar ju ändå tid att komma ner i varv. Dessutom har jag bra böcker som behöver läsas.

Nu ska jag iväg och ha gehör, den här dagen känns oerhört ostrukturerad men det ger sig om ett par timmar.

Här kommer en bild från Boston igår (boston är inte svartvitt egentligen, jag vet inte vad ni tror men så är det iallafall):

Här kommer lite bilder från lördagen på Harvard Square och söndagen på the Otherside:

Jag blev inte irri över att läraren inte dök upp på första lektionen.

Jag blev däremot sjukt irriterad på killen som jobbade i Media Center idag. Vuxen och mogen som jag är så utnyttjade jag förstås tiden jag fick över på morgonen till att förbereda saker som jag annars skulle ha gjort nu på lunchen. Jag skulle börja med att skriva ut en låttext till ensemblen. En ynka låttext. Problemet var att ethernetuppkopplingen inte funkade så det gick inte att skriva ut från laptopen. Två tekniker fick komma ner och försöka fixa problemet, när jag gick därifrån 35 minuter senare var det inte löst än.

Killen som jobbade idag (placerar ut studenterna till olika stationer med stationär dator eller för sin laptop) blev väldigt stressad över situationen. Det var galet lugnt därinne eftersom det var på morgonen men den här killen blev helt överlycklig över att det blev lite action.

Han var den där typen som gör allt väldigt omständigt och långsamt, samt dramatiserar upp allt i enorma proportioner. Ojojoj, det var sååå mycket för honom att hjälpa mig med utskriftsproblemet när det dessutom kom in nya studenter lite då och då som ville sitta någonstans. Han suckade och tittade stirrigt lite överallt hela tiden och deklarerade för alla att laptoputskrivningen inte fungerade för tillfället. Men vet ni hur han sa det?

"We are facing some issues with that right now, but it is being currently solved as we speak."

Ni fattar. Vilken människa runt 25 pratar så? Han älskade hela situationen.

Hade han bara varit lite effektiv i sitt varande så hade det inte alls varit någon stor grej. Det är ett litet rum, ändå måste han säga "I will be right back with you in just a moment" varje gång någon student kom in i salen och istället för att bara ta deras id-kort och gå tillbaka till mig så måste han prata lite om skrivarproblemen och kolla till teknikern. Jag kan ju säga att vi kanske var 5-6 personer i rummet så det fanns inga särskilda skäl att vara så formell.

Efter ett tag bad jag honom hjälpa mig scanna de dokument jag skulle scanna (vilket jag berättat för honom i början) så jag åtminstone kunde få någonting gjort. Men förstår ni, så fort en tekniker kom in i rummet för att fixa skrivaren så skulle den här killen dit och titta på sladdarna, förklara situationen som om det var ett dödsfall och stå och kolla på när teknikern laborerade med kablarna.

Alltså. Mer detaljerad än så orkar jag inte bli, men den här killen njöt varje sekund. Jag tittade på klockan och fascinerades över att han inte bara kunde säga till mig hur jag skulle göra så scanningen av två sidor hade kunnat gå snabbare än 15 minuter.

Nu ska jag köpa kaffe och gå på den lektion idag som jag är mest förberedd för - Groove Writing. Jag är så grymt förberedd att jag får för mig att jag gjort allting fel. Det visar sig om en kvart.

Nu går vi.

Nu sitter jag här i korridoren med mina harmoniläraklasskompisar och väntar på läraren. Vi började för en kvart sen och vi väntar fem minuter till.

Jag har sovit sjukt lite i natt men lyckades ta mig upp i tid, hoppa på T:n som kom precis när jag kom ut på trottoaren och dessutom hade värsta flytet, det tog nämligen bara 15 minuter att komma till skolan (det kan ta nästan 40 minuter om man har otur). Tre minuter över nio satt jag här på korridorsgolvet, alltså sju minuter för tidigt. Hallå, sånt händer aldrig mig.

Jag skulle kunna bli jätteirri nu. Jättejätteirri. Jag menar, jag skulle ju kunnat sova en timme till eller övat på låten jag ska kunna till ensemblen om två timmar, skriva ut låttext osv. Men jag blir inte irriterad. Inte idag. Jag står över det. För allt det hade jag kunnat göra igår om jag hade planerat bättre.

DET däremot är lite irri.

6 timmars sömn fick jag, lite knappt. Fast det var mitt eget fel så jag biter mig igenom det.

Tre saker har jag lyckats med det senaste dygnet:

- känna av var T:n är och när den ska komma inrullandes på perrongen. Jag räknar till 120 sekunder. T:n kommer efter 119.
- känna att det finns ett skäl till att jag borde ta med mig mobilen fast jag bara ska gå och handla och ingen brukar ringa på den. På väg hem från affären ringer Johanna som glömt nyckeln och det är -10 grader ute.
- känna på mig att jag har ett mail i inkorgen från min trumlärare. Loggar in på morgonen och har fått terminens första klassmail från vem? Trumläraren såklart.

Småsaker och kanske sammanträffanden, men övning ger färdighet.

Nu ska jag inte sitta här längre. Vissa av oss har lektion 9-16 idag.

Ha det fint!

Idag var det riktigt svårt att stiga upp. Ofta när jag känner så är det för att jag inte orkar ta tag i det jag ska göra först som att ta mig till badrummet, duscha, klä på mig osv. Men idag var det för att något i rummet hade förändrats. Temperaturen var perfekt. Jag tror att den fantastisk temperaturen (varm för en gångs skull men inte för varm) gjorde sängen, täcket och kudden mjukare. Det måste ha skett någon kemisk förändring för jag kan inte komma på när det var så här skönt att ligga kvar i sängen sist.

Nu sitter jag iallafall här, nyduschad, påklädd och med havregrynsgröt i magen och apelsinklyftor i munnen. Idag har jag en sån där skön dag, 2 lektioner direkt efter varandra. Först gehör i kyrkan (G-sus; skämt som uppfattas bäst av musiker som kan uttala ackord på engelska) och sen studio recording lab. Det innebär att jag börjar kl 10 och slutar kl 13, en fantastisk dag alltså!

I eftermiddag tror jag att jag ska ta mig till någon rolig plats och plugga. Kanske det där stället med extremt gott kaffe som jag inte testat än.

Ha de!

Om man pratar fler en två personer samtidigt på skype så heter det "Conference call". Jomen. Det var precis vad jag, Lisa (i Potsdam) och Anneli (fyra t-stopp härifrån) hade nyss. Conference call. Lisa kommer hit till Boston i slutet av nästa vecka vilket innebär att vi ska fira alla hjärtansdag ihop. Som en trio alltså. Vi kommer ge allt. Vi ska ut på romantisk middag, äta chokladhjärtan, vada i rosa och rött samt kolla upp om det går någon riktigt amarettodrypande, överromantisk film på bio.

Jag tycker det är precis vad man ska göra på alla hjärtansdag i usa. Go all in.

Nu ska jag gå till Anneli och lämna hennes kofta, sen ska jag äntligen gå och handla det jag ska laga till middag.

Hej svej!

Idag har varit en helt vanlig dag. En friskare dag, full av slem och snor i näsa och hals. Det låter mysigt va? "Friskare" kommer av att jag har varit feberfri hela dagen och det är jätteskönt. Jag hade sånglektion idag, det var en mycket intressant upplevelse att sjunga Beyonces "Listen" med halsen full av förkylningsrester. EN växel hade jag, och den körde jag stenhårt på. Det gick faktiskt bra vilket var sjukt inspirerande. Men som jag skrivit tidigare så kan man ofta sjunga även om man inte kan prata, så länge det inte gör ont. Det är väldigt skönt att jag förstår vad min sånglärare säger, det kanske låter självklart men alla lärare funkar inte med alla elever och vice versa (tur är väl det). Min lärare lyckas förklara saker på ett sätt som motiverar mig att öva öva öva övaövaöva, vilket också resulterar i att varje gång jag kommer dit så har det hänt grejjer. Och det är ju det jag betalar för, så varför inte? :)

Nu är klockan halv sex och jag måste hitta på något att äta till middag. Jag förstår inte varför men äpple fungerar aldrig som mellanmål för mig. Jag blir bara hungrigare, ungefär som om äpplet fräter ett ännu större hål i magsäcken på mig. Som efterätt funkar frukten finfint, men inte om jag är lite hungrig innan. Släng med lite vatten med äpplet också så blir katastrofen ett faktum.

Nu antar jag att ni ville få reda på det om mig, det var säkert jätteintressant läsning.

Jag känner för att köpa ett paket djupfryst broccoli och woka med chilisås. Lite groddar och ärtskidor till det vore ju kalas faktiskt.

Vi kör på det.



ps. Ella, jag fick ditt sms och jag blev jätteglad! Du är så otroligt viktig i mitt liv också, en sann vän som jag älskar otroligt mycket. Hoppas datorer och mobiler börjar samarbeta med dig igen snart! Puss!

Det snöar på ledden där ute. Alltså, inte uppifrån och ner utan till höger och vänster. Det innebär i sin tur att det mesta av snön hamnar på väggar och inte på marken.

Imorgon ska det visst bli snöstorm igen.

Jag har feber och är en snorpöl inside out, men jag kickade rumpa på rocklabben. Det kändes bra.

Nu ska jag vila till klockan fyra då jag har lektion, songwriting. Man kan ju ha det värre faktiskt.

Puss o kram

Jag vaknade med ett oförändrat tillstånd. Eller, näsan rinner mer nu än den har gjort tidigare och snoret liksom stockar sig där inne. Mmmmm.

Tur att jag inte har lektion förrän kl.16 idag så jag kan ta det lugnt tills dess. Då är det tydligen tänkt att man ska sjunga men jag tror jag får säga tack och hej till det idag. Visserligen går det att sjunga när man är sjuk och sångrösten fungerar ofta fint när inte talrösten gör det, men jag väljer att spara de tillfällena till konserter då man inte har så mycket val.

Ibland kan lärare resonera så att "men det här ska du se som ett konserttillfälle" fast så kan man inte säga. Jo, det kan man i och för sig, men jag har rätt att säga att jag känner till skillnaden. Det ligger någon romantik i att leka hård famelärare liksom.

Jaja, tur att det finns andra som gärna sjunger när man själv är sjuk.  :)

Kram på er!

Anneli var förbi och lämnade min laddare. Hon lämnade även av sin kofta här, det är tydligen varmt i Boston idag. Det vet jag inget om, jag är nämligen snorig och sjuk med halsont och lite feber. varje gång jag är sjuk så blir jag jättesugen på att sjunga, det är som att all övningsmotivation kommer när jag inte kan eller orkar. Ååååh vad frustrerande. Jaja, kanske kan jag skriva lite leadsheets eller nåt. Till på onsdag har jag dessa låtar i sångläxa:

Chain of Fools


Every breath I take


Listen

Det är något med fredagar. Just den här fredagen snoozade jag en timme innan jag väl steg upp men det gjorde inget. Jag hann ändå.

Läraren jag har i harmonilära ÄLSKAR vår klass. Jag har läst så himla mycket dåligt om honom på ratemyprofessors.com, men det fanns också vissa studenter som hade skrivit där att han var fruktansvärt kompetent även om han kunde ge ett dåligt första intryck. Någon student skrev mer neutralt om att hans dåliga humör berodde på hans skilsmässa, vilket fick mig att välja honom med tanke på att många skrivit att han verkligen vet vad han talar om när det gäller musikteori och då väljer jag hellre att skapa mig en egen uppfattning. Det är jag väldigt glad över att jag valde. Vi är inte många i klassen och vi är fler tjejer än killar, vilket väldigt sällan händer här på Berklee såvida det inte är en voice lab. Läraren påpekade det här och tyckte det var fantastiskt för honom att få undervisa en sån här grupp, dessutom skämtar han om saker och uppmuntrar oss att lyssna ordentligt på musik och inte bara analysera det på papper.

En lärare i min smak helt enkelt.

Efter det hade jag trumlektion och sen var det ensemble. Fredagar har något magiskt över sig redan som det är, så när jag dessutom får ha massa bra lektioner med bra lärare på en fredag så känns livet lätt som en plätt.

Det enda som tynger ner lite är min lilla feber, så den ska jag bädda ner i sängen ett tag nu.

Jag vaknade med prestationsångest och fruktansvärt ont i halsen. Usch.

Jag kommer på mig själv med att vara lite rädd för pianisten i bandet som spelar på studio recording-labben jag har idag 11-13. Eller som jag sa till Anneli igår, han är lite svår att kommunicera med. Vill ha exakta direktiv och eftersom jag mer är en känslomänniska så blir det lätt svårt. Men jag vet ju att egentligen ska jag inte oroa mig, jag har bara råkat släppa loss hjärnspöken så efter lektionen idag kommer jag vara motbevisad min oro.

Ute är det soligt, har inte någon koll på hur blöta trottoarerna är bara. De kan ju vara helt frysta, det kom rätt mycket snöblandat igår och blev saftiga pölar överallt.

Jaja, nu ska jag väl dra mig till gehörslektionen.