niskalainen

Ikväll var jag, mamma och pappa på surströmmingsskiva hos Gudrun (min moster) och Dag. Mina kusiner Elin och Jacob var också där och äntligen fick jag träffa Jacobs fästmö Lina. Allt detta skedde på en veranda i Edsberg, många mil från surströmmingens hemtrakter. Vi njöt av dessa sorter:

http://www.klimpfjall.se/

Stör ej. Jag och William är på semester.

När jag vaknade imorse tyckte William att det var ohyggligt tidigt. I hans värld var klockan inte mer än 06:00, rent önsketänkande alltså. Klockan var 11:50. Det betyder att frukosten är nyligen intagen och dagen precis har börjat.

Igår åt jag middag på Lottas i Umeå och höll på att sätta i halsen när boken jag läste blev så sjukt sorglig och livet kom över mig. Man ska passa sig för vad man tar med sig i läsform helt enkelt. Efter det tog jag jobbet med mig till Wayne's där jag intog en kopp te (jajemen, Linda NIska drack te istället för kaffe och klockan var inte ens nio på kvällen) och copy-pastade leadstämmor i finale. Efter det mötte jag upp William och Ulf och vi gick och såg Brüno på bio. Han är ju helt sjuk den där människan, så fantastisk i sina karaktärer och fullständigt galen. Jag gillar det skarpt.

För övrigt har jag och William intagit en supersocial semesterställning i det sociala vädret, höftmothöft i soffan, jag med datorn i knäet och William med friidrotten på tv. Det är onsdag och skolan börjar inte förrän tidigast nästnästa måndag ELLER när vi får ett mail från LTU eller information om startdatumet på något annat sätt.

I fredags kom jag och William upp till piteå med mammas och pappas brumbrumbil. William var i ett lyckorus de sista 25 milen och jag förstår honom, han är ju norrlänning i själ och hjärta! :)

Vi var på Jonathan & Camillas bröllop på lördagen och tog det riktigt lugnt på söndagen, jag tog en fika på Wayne's i gallerian med Jenny och kände mig sådär genuint piteåboisk som man gör när man tar en fika med en tjejkompis på Wayne's i gallerian. På kvällen såg jag och William Grand Torino på rekommendation av Lollo och Frallan och den var riktigt, riktigt bra. Jag kan rekommendera den till alla.

Måndag var avresedag igen, vi körde till Williams familj i Gullmark och där befinner vi oss nu till på söndag eller måndag då vi ska åka till Klimpfjäll på vandringssemester. Det blir nog vandring light kan jag tänka mig och förhoppningsvis en hel del kantarellplockande. Det är väl inget fel med att leva på smörstekta kantareller i fem dagar, eller? ;)

Den här tisdagen ägnas åt arbete, tur att jag bara är beroende av datorn för att göra det. Då kan jag sätta mig precis var som helst och idag råkar det bli i solen på altanen. Skönt. William ska ut och trimma, han är galen. Men det visste jag redan, se för er själva:

har sjungit på ålderdomshem i Gimo med William, Matilda och Malou. Nu har vi badat och ska dricka lite kanelkaffe. Augusti är min favoritmånad hittills. Hejdå.

Jag blir så sjukt upprörd av att få de mest självklara saker slängda i ansiktet som om man var tio och inte hade erfarenhet av någonting.

Typ som de gånger då jag berättar för någon att jag verkligen, verkligen, verkligen vill skaffa hund någon dag. Vet ni vad folk kan svara då? "Det är ett stort ansvar. En hund måste man gå ut och gå med flera gånger om dagen även om det är storm och mörkt ute". Nähä?? Va?? Är det verkligen så?? Tänk, det visste inte jag! Och jag som haaaaatar att ta långpromenader (för det är just därför jag vill ha en hund och inte ett marsvin) och jag som aaaaaldrig fodrat fyrtio hästar i regn, rusk, is, hagel, mörker och lervälling eller varit ute och gått timlånga promenader med kompisars hundar i både regn och sol! Ansvar?? Har aldrig hört talas om! Och nu säger du alltså att det här är ett Stort Ansvar? Fattar ingenting. Låst? Det var man ju inte på den tiden då man tillbringade minst tre timmar om dagen i stallet eller stack upp och morgonfodrade klockan sju när man kommit hem från en fest klockan fyra. Det är ju inte så att det ger livskvalitet heller, nej nej.

Eller som nu när jag nämnde för någon närstående att jag går i bilköpartankar. "Det kostar pengar". Näää?? Va? Vadå, du menar att man betalar inte bara för bilen och sen är det klart? Måste den besiktigas? Måste man tanka? Betala skatt och försäkring? Vad sjukt! För det är ju inte därför jag väntat tills nu när jag ska ta examen och börja jobba som jag funderar på det här, oh nej. Jag vill ha en bil att rulla de sjuhundra meterna till skolan med, inte alls för att kunna söka helgjobb i Luleå (eftersom det inte finns några jobb i Pite) eller kunna fortsätta vikariera på musikskolan då man måste åka till småbyarna, något som faktiskt också GER pengar. Nej, nej, nej, jag har bara tänkt köpa den bil som är dyrast i försäkring och ha den stående för att kunna skjutsa kompisar från krogen på helgerna. Just det. Men TACK för informationen! Den var OVÄRDERLIG!

Min systerdotter Freyja fyllde 18 i slutet av juni och hon fick en överraskningsdag av mig i present. Så igår var det dags! Det började med att vi åt frukost tillsammans och efter det hade vi lite tid över så vi åkte till täby där jag provkörde en Saab 9000 -93. Det var spännande, första gången jag provkörde hos en bilhandlare och skulle försöka visa mig kunnig. Vad gör man t.ex när bilhandlaren ger en nyckeln och säger "här har du nyckeln, ta dig en titt och kom in igen om du vill provköra så fixar jag fram gröna skylten"? Det var en sjukt varm dag så det första vi gjorde var att kolla AC:n. Jag tittade inte in under motorhuven eftersom jag inte har en aning om vad som ska finnas där eller hur det ska se ut. Det enda jag har att gå efter är mina två tidigare pärlor, Renault R5:an från -89 och ford escorten från -87. Det hjälper nog inte mig. Bagageutrymmet var rätt stort däremot och stereon hade bra ljud...och ja, den startade lätt och lät inte konstigt. Tyvärr var bilen otroligt seg att köra. Matildas skoda octavia kändes riktigt pigg i jämförelse efteråt och det säger en del. Det var dessutom automat och då går det inte att påverka så mycket när man gasar, riktigt tråkigt att köra faktiskt. Ska det vara automat får det vara en piggare motor helt enkelt.

Iallafall, efter bilprovningen begav vi oss till Vallentuna Day Spa där Freyja fick veta vad hon skulle få göra: 45 minuters floating! Freyja har jobbat väldigt mycket hela sommaren och när man floatar blir man otroligt avslappnad eftersom man ligger i en vattentank med 500 kg salt i. Eftersom vattnet har samma temperatur som kroppen blir känslan att man svävar, helt underbart är det! Freyja tyckte om det väldigt mycket och det gjorde mig glad, hon hade somnat till och från när hon låg därinne och hon var väldigt avslappnad i alla muskler efteråt. Då begav vi oss in till stan och till S:t Eriksgatan 15 där kafeet "Hemma hos Julia" ligger. Självklart hamnade vi i Alby en sväng eftersom jag låg i fel fil och inte läste skyltarna men det var bara trevligt. Det är fint därute och vi hittade ju tillbaka (efter många om och men och förbjudna vänstersvängar och röda vågen och felfiler och tillbaka körningar och halvförbjudna vändningar) och fick en parkering precis utanför kaféet. Där köpte vi med oss en picknickkorg med godsaker som tomat&mozzarella, brie, baguetter, parmaskinka, salami, färskost, vattenmelon, brownie, läsk och kaffe. Sen promenerade vi den korta biten ner till Rålis där vi la ut filten och picknickade. Vi pratade om livet och läste Aftonbladet, försökte till och med oss på torsdagskrysset. Jag tyckte vi var jätteduktiga Freyja, eller hur? :)

Efter ett par timmars sollapande i gräset var det dags för den avslutande delen av dagen. Som vanligt visste Freyja inte vad som var på gång eftersom jag höll allt vattentätt hemligt, men när vi parkerat bilen och promenerat till plattan avslöjade jag att vi skulle se "Fem Gånger Gud" på stadsteaterns lilla scen. Vi tyckte om den väldigt mycket båda två och jag kan varmt rekommendera att gå och se den! De spelar karaktärerna otroligt bra, man känner verkligen igen sig och för oss som någon gång varit tonåringar kommer vi få många skratt och bli berörda även på andra sätt. Och ja, tonåringar har vi ju alla varit faktiskt.

Sen körde vi hem till Åkersberga, Freyja somnade i bilen och jag njöt av att se fullmånen när jag körde nerför stavabacken.



Tack Freyja för en härlig dag!

Det här är min systerdotter Freyjas bästis Joanna. Hon är rätt duktig kan man säga, har bara hållt på några månader. Shit.