niskalainen

Nu på förmiddagen mötte jag och Greta upp med Fanny, Felicia och deras mamma Lisa. Vi gick till en lekplats i närheten och just när vi skulle till att börja packa ihop oss och bege oss hem för lunch och middagslur så snubblade Greta och landade pladask med ansiktet i backen. Hon blev förstås jätteledsen och förutom snoret som rinner ikapp med tårarna fylldes munnen av blodblandat saliv. "Amma där, amma på bänken!", grät Greta och pekade mot bänken. Så efter att jag torkat av det värsta i ansiktet knäppte jag av mig jackan och satte mig och ammade min ledsna dotter på en bänk i höstsolen. Greta tog djupa klunkar och jag kände hur hon blev lugn i kroppen (och jag blev lugn med henne). Sen ville hon sitta i vagnen med tutte, snutte och filt och fem minuter senare sov hon. Hon sover fortfarande och jag är så glad att jag kunde hjälpa henne på det sättet där på lekplatsen idag.