Att undervisa kör

Idag hade jag ett gäng elever i kör. Jag ska försöka formulera varför det är så himla roligt att undervisa i.

Nio elever som aldrig annars skulle stått och sjungit tillsammans, sjunger nu tillsammans. Vissa sjunger i andra sammanhang, ett par har sång som huvudinstrument. En del är helt ovana och jobbar med att greppa hur man lyckas få ut den ton man vill sjunga. Men alla står där och sjunger tillsammans, och det låter riktigt bra! För det gör det nämligen, låter bra alltså. Det behövs inga sångproffs, inga fantastiska teknikövningar eller nån vansinnespedagog à la "Så som i himmelen". Det räcker med en gnutta sångglädje.

Jag tvingade på dem hade förberett Tom Pettys "Free Fallin'" och Dannys "Amazing" till dagens lektion. Den första hade jag redan förberett veckan före sportlovet och Amazing bestämde jag mig för att ta med igår, när jag haft låten i huvudet sen i lördags kväll. Ikväll när jag låg i sängen med Greta då hon skulle sova roade jag mig med att arra upp just Amazing i huvudet. Jag hoppas jag får tillfälle att ha med den vid något tillfälle då vi har en större kör och kan lägga fler stämmor, för det kan bli fett som tusan. Och så liveband på det, även om man absolut inte ska förakta musikaliska bakgrunder av stilen "Karaoke - 50 rockhits!".

Kommentarer

Hej! Skriv gärna något här:

Jag heter:
Kom ihåg mig!

Min e-postadress är: (kommer inte visas på bloggen)

URL/Bloggadress:

Det här är min hälsning:

Trackback
RSS 2.0