niskalainen

Jag är så glad att vi hittade BLW när det var dags för Greta att börja äta annat än bröstmjölk, för knappt 15 månader sen. Greta har fått äta själv från allra första början och hon sköter det så himla bra. Med det menar jag såna saker som att hon äter betydligt mindre eller bara väldigt specifika saker (som äpple eller gurka) de gånger det nån timme senare visar sig att hon skulle köra värsta superbajsandet. Nu på senare tid märker vi också väldigt tydligt att hon gärna smakar det vi smakar, och dras med i våra förväntningar på maten. Hon surplar förtjust gröna smoothies och knaprar isbergssallad till maten. Ibland åker isbergssalladen ner, ibland spottar hon ut den igen. Vi säger aldrig saker som "ät upp salladen, du gillar ju sallad!", för just den här måltiden kanske hon behöver äta mer proteiner eller fett. Hon sköter det där själv efter sin kropps efterfrågan. Idag åt hon plötsligt champinjoner som jag stekt till laxen vi åt. Hon som alltid annars petat bort smörstekta champinjoner åt säkert totalt fyra, fem hela champinjoner med stor förtjusning. "Mer tanion", sa hon pekandes mot stekpannan. Jag har alltid serverat en liten bit av champinjonen om det tillhört maten vi äter även om hon enligt erfarenhet inte äter den, men jag har aldrig tvingat i henne den. Och idag var hon tydligen redo. Det här var bara ett exempel i raden, vi har erfarenhet av samma sak med annan mat också och det är alltid skönt att bli påmind om att hon testar när hon är redo och att vi inte gjort något annat till att uppmuntra henne att smaka än genom att själva äta det, that's it.

Och, med risk för att äta upp mina ord, så har vi inte haft mattjafs en enda gång. Vi har helt enkelt inget att tjafsa på.