niskalainen

Den här veckan har flygit fram. Det har gått mycket bättre än jag trott att kliva upp 06:00 varje morgon, efter två morgnar insåg Greta att det går jättebra att ligga kvar i sängen och sova med pappa även fast morsan klivit upp. Igår fick jag ett handfast bevis på att jag varit frånvarande - jag var inte up to date med hur jag skulle bete mig i en viss lek som Greta utvecklat med sin pappa under den här veckan.

I musikrummet finns Gretas lilla keyboard. Där finns även hennes gosedjurskatt som Greta ville att jag skulle ta, så jag tog den. Willam, som lekt leken hundrasjuttioåttagånger under dagen som varit, förstod vad Greta ville göra. "Greta ska slå på en låt på keyboarden och katten ska dansa!" ropade han från köket. Men Greta slog inte på någon låt utan tittade på mig och jag trodde hon ville att jag skulle slå på låten. Så jag gjorde m.i.s.s.t.a.g.e.t. att slå på en låt på hennes keyboard. Ajajaj. "Det är jätteviktigt att Greta väljer låt!" ropade William, men försent. Greta visade tydligt sitt missnöje, gnällde på mig och slängde det hon höll i i golvet. Sen gick hon ut i köket, hämtade sin pappa, drog med honom in i musikrummet, satte katten i hans hand och sen slog Greta på en låt på keyboarden och katten i pappas hand dansade varav Greta höll på att kikna av skratt.

Och jag? Jag kände mig i stort behov av kompetensutveckling.