niskalainen

...kan sammanfattas med ett ord: KÖ.

Alla studenter ska tydligen börja träna och därför köper alla sina kort samtidigt (jag själv är varken student eller en av de som köpte kort). Så att man kan komma igång så snart som möjligt antar jag. När jag satt där och väntade på min tur kände jag doften av nybliven student och jag längtade inte tillbaka. Jag har fantastiska minnen av min studietid men det bästa jag fick med mig är, förutom en examen, de vänner som fortfarande är en del av mitt liv. När jag började i Piteå var jag 21 år, ballast i världen, drack lätt en flaska vin själv på förfesten och fyllde snabbt min kalender med flera aktiviteter varje dag, varje vecka.

Idag då? 27 år, nygift mamma, klarar ett glas vin (men det tar ett par timmar), har alldeles för mycket tid att fundera över vad jag vill göra när jag blir stor (så vi kör på musiklärare ett tag till) och kalender? Vad är det? Låter lite 00-tal tycker jag. Inte ens kalendern i mobilen används. De aktiviteter jag deltar i är så få att de får plats i hjärnbanken, coolt va?

Det är underbart att äntligen ha lärt sig att stora luckor är bättre än blyertssvarta sidor!