niskalainen

Jag måste skärpa mig lite. Ikväll var det 38 minuter lugn distans på schemat och jag som börjat känna mig STARK slarvar med det där ordet "lugn". Så, fram emot sista fem minutrarna kände jag av en muskel jag inte vill känna av i löparsammanhang - det förbannade löparknäet. Men det var inte den smärtan som jag är bekant med utan en annan variant. Jag tog tio sekunders överläggning med mig själv och slutade springa. Gick en minut och kunde sen fortsätta sista minutrarna. Det kanske var otroligt dumt att inte bara lägga ner och gå hela sista biten men det får jag nog bli varse, känningarna hade iallafall gått över då. Åååååh vad jag måste stretcha mer, mer, mer. Och tagga ner på tempot, det kommer sannolikt komma en tid då jag får ta ut mig mer men till dess får jag försöka njuta av att känna mig starkare och med energi kvar när jag kommer hem igen.

Nu mår jag iallafall gott. Till middag blev det hasselbackspotatis, lax och egengjord bea. Nu väntar jordgubbar och grädde. Det är torsdag och för mig betyder det helg (precis som de övriga sex dagarna i veckan) och eftersom jag ammar får jag verkligen inte slarva med kaloriintaget... :-)