niskalainen

Så här på självaste 1:a maj kan jag varmt rekommendera det här inlägget från amningsbloggen.

Min och Williams första plan för föräldraledigheten var att jag skulle börja jobba en dag i veckan i april (jo, tjena). Sen skulle William gå på föräldraledighet i augusti och jag hade en provanställning som väntade på mig då och allt. Men när vi hade det här planerat så visste vi ingenting om hur det var att amma. Jag trodde bebisar slutade amma vid ett halvår typ. Jag gillar att amma, Greta gillar att amma, William tycker det är jättebra att amningen funkar som den gör och är en riktig stöttepelare för mig. Men det blev besvärligt för mig som förespråkare av delad föräldraledighet att få ihop mina känslor inombords. För mig känns det viktigt att låta en väl fungerande amning få fortsätta. Greta mår bra av det, jag mår bra av det och jag skulle aldrig kunna sluta amma till förmån för att William ska vara hemma från augusti. Det måste gå att kombinera mental och fysisk hälsa/välmående/anknytning med jämställdhet mellan mamman och pappan utan att sluta amma, eller? Annars är det ju sjukt.

Det tog ett tag för mig att få ihop det här inombords och uttrycka för William hur jag egentligen kände. Att jag vill låta matintroduktionen ta tid i samband med att jag fortsätter amma. Att det innebär att det blir för tidigt att jobba från augusti. Att William får gå på ledighet i januari 2012 istället. Och allt stöd i världen fick jag, allt jag sa fanns även i hans världsbild. Eftersom vi här hemma i vår lilla familj vet precis hur och varför vi vill ha det som vi har det så har det blivit lättare och lättare att stå för det, för oss, självklara i vårt beslut.

Vi vill försöka få dagarna att räcka så pass att Greta kan vara hemma tills hon blir två år, så planen är att W är ledig januari-oktober 2012. Ingen dålig ledighet det heller.

Utmaningen ligger istället i att få oss att vara alla tre istället för att ständigt och jämt vara två och två, vare sig det är mamma-dotter eller pappa-dotter som är två och två. För hur enkelt är det egentligen inte att dela upp saker och ting, men att hitta kvalitén och lugnet att bara vara allihop tillsammans utan massa yttre störningar är nog få förunnat många gånger och det kämpar vi på med här hemma även om det innebär knaper ekonomi och inte särskilt mycket klädinköp från polarn och pyret... ;-) Jag tror det var därför dagen igår var så underbar, vi var tillsammans allihop i lugn och ro hela dagen. Nu ska jag stänga datorn och joina Greta som ligger och hejar på Williams gitarrspel här i vardagsrummet.