Är vi alternativa?
Nej, vi gör det för att det känns fel och konstigt att Greta ska vara mer ifrån oss än direkt inpå oss fysiskt, det känns märkligt att hon som levt så kort tid på jorden ska förvägras tryggheten av att sova med oss och istället sova själv när jag och William som levt så mycket länge vill och får sova tillsammans, det känns onaturligt att hon ska äta mat på burk om inte ens vi gör det, allt förnuft säger att det bara inte kan vara bättre att ge henne köpegröt eller välling med maltodextrin och mono- och diglycerider än den gröt vi gör själva på gryn och vatten. Vi tror på hennes förmåga att själv veta när hon behöver sova, äta och tanka närhet. Vi behöver inte lära henne det, vi behöver bara lära oss tyda hennes signaler. Vi vägrar välling eftersom riktig välling, sån man gör själv, inte längre behövs eftersom vi är rikare idag än man var i sverige förr och därmed har råd att ge annan mer näringsrik mat. En annan viktig aspekt är att välling ges ur flaska och flaska konkurrerar med amningen. Ur min och Gretas hälsosynpunkt (fysisk och psykisk) vill vi fortsätta delamma flera år till om möligt så då går flaska ur bilden.
Det som är roligt är att få höra att en del föräldrar inspireras av några av dessa val vi har gjort, t.ex. sjalbärande och plockmat (BLW) såsom jag inspirerats av att höra och framförallt läsa om andra jag hittat när jag letat runt. Bloggvärlden är fantastisk och här hämtar jag kraft när verklighetens Nya Svensson står mig upp i halsen. Många gånger har jag undrat hur mycket som varit en slump, att vi hittade den här vägen och inte "handla på polarn och pyret varje vecka träna femminutersmetoden sluta amma byta till sittdel och börja med mat så tidigt som det bara går och för guds skull välling måste barnet ha för att inte tala om bad-bok-och samma tre sånger exakt samma läggtid varje kväll från 8 veckor annars är det kört"- metoden som annars verkar rätt trendig i sverige idag.
Att vi hittat vår väg är ingen slump.
Jag ifrågasätter, det är en stor del av mig. Och när jag har ifrågasatt har jag hittat svar, svar som ligger mig varmt om hjärtat. Jag har lyssnat på min intuition (som exploderat sen Greta kom) och mina instinkter och hittat svar. Jag har tagit upp saker jag tänkt och känt med William bara för att få ett "ja, men det är väl klart vi ska göra så" tillbaks, för utan att vi pratat om det så är vi överens. Det känns helt enkelt rätt för oss, vi kan inte göra på något annat sätt.
Så nu måste jag, än en gång, länka till mina föräldrarskapsinspirationer på nätet. Vissa djupa, vissa underhållande, vissa bägge :-)
höstlycka
sagogrynet
amningsbloggen
amningshysteri
pusselbiten
sjalbarn.se
lady dahmer
Petra Krantz Lindgren
Högst upp i Sverige
Visst är alla olika och olika saker passar bra för olika människor. Sen väger ens egen personliga övertygelse och värderingar in oxå. Det som känns självklart för en behöver verkligen inte kännas självklart för en annan.
Jag kan bara relatera utifrån våra förutsättningar med tvillingar, en förälder som jobbar på dygnets alla olika timmar i skfit, och som behöver ibland sova på dagen, ibland på natten för att orka ta sig igenom arbetspasset. Utan kvälls och sovrutiner hade mamman i detta hushåll dukat under för lääääääääänge sen.
Har man ett barn är det ju den enklaste saken i världen att sova när barnet sover. Då kanske det inte spelar nån roll när/var/hur barnet sover.
När man har två små så måste man försöka, (i alla fall vi) få dom att sova samtidigt enligt vissa rutiner om man ska få nåt andningshål att ta igen sig med sömn eller bara få vara en stund.
Att bära runt på två st samtidigt eller ha dom i sängen sovandes är helt omöjligt. Samtidigt som att vi tror dom blir mer självständiga och upptäcker saker själv, och givetvis visar eller kommer till oss när dom känner att dom behöver närhet eller tröstas på nåt sätt.
Sen hur och i vilken takt man itroducerar mat i alla dess former, vänder vagnen, vilka kläder man köper (tro mig, det är skillnad på kläder och kläder), mm mm är helt upp till var och en. Vi har världens bästa BVC här i Robertsfors och har valt att helt och hållet lita på dom och deras rekommendationer för vi tror att dom vet och har barnens bästa först.
Ha det bäst!
//Anders
Tack för din kommentar Anders, blir så glad när det lämnas fotavtryck här på bloggen och särskilt tänkvärda sådana. :-)
Det du skriver är ju helt sant och all heder till er som har två. Jag beger mig inte in i någon som helst debatt om hur man gör med tvillingar, jag är bara imponerad av er! I något tidigare inlägg började jag med att skriva att det säkert finns lika många olika sorters föräldraskap som det finns föräldrar och så ska det vara. Det jag hade i bakhuvudet var inte främst trygga tvillingföräldrar som er utan en ventilering av mina tankar kring just mitt föräldraskap, hur jag hittat dit när jag gick in i föräldraskapet med en idé om att bebisar skulle börja med mat vid 4 månader, sluta amma vid 6 månader, sova i egen säng så tidigt som möjligt och jag skulle vara konsekvent och ha tydliga rutiner från början. Men sen förändrades det så mycket och jag är själv lite fundersam var allt detta kom ifrån, så det jag vill ventilera är min egen glädje gällande att ha hittat dit jag har hittat, för att det passar mig och min dubbla glädje över att just det råkar passa William också. Och så, viktigast av allt, verkar det ju passa Greta förstås. Jag menar inte att det är den sanna vägen, utan delar med mig ocensurerat om tankar gällande bubblan jag befinner mig i.
De flesta föräldrar jag känner gör olika, allihop faktiskt. De flesta respekterar även varandras olikheter och det är ju precis som det ska vara, för är man inte sann mot sig själv så blir det ingen trygg miljö av det hela.
Sen vad jag kommer skriva och tycka om 2,5,10,20 månader eller vid barn nummer 2,3 eller (?!?) fyra vågar jag inte ens gissa, givakt utanför sovrumsdörren kl.19 kanske? ;-)
Kram på er där borta i skogen!
