niskalainen

Jaha gott folk, idag vaknade jag alltså och var 27 år. William verkar fortfarande kär i mig och sjöng "Ja må hon leva" så fint att jag kände mig som 25 igen. Greta verkade känna igen mig idag också så jag har nog inte åldrats nämnvärt sen igår kväll. Dessutom tror jag Greta var väldigt entusiastisk över min födelsedag eftersom hon tyckte vi skulle börja fira den redan tjugo över fem imorse. Jag tror till och med hon väckte mig med sång: "huuuuaaa, eeeuuuu, kkkkkkooo" påminner väl oss alla lite om sången "Med en enkel tulipan"?
Hurra och grattis till mig! tänkte jag (nånstans långt inombords) och smög upp med den pratsamma så inte William skulle vakna. Efter en dusch med hårtvätt och allt gjorde jag frukost och tände ljus i vardagsrummet, fördelen med att gå upp före soluppgången med andra ord.

Tänk vad det kan hända saker på ett år bara! Visst, jag har åldersnoja men jag är inte dummare än att jag begriper att saker och ting bara blir bättre med åren. Livet, till exempel.