Greta 6 månader!
Idag är det 6 månader sen lördag 9 oktober 2010 då vattnet gick. Det var tre veckor för tidigt och vi fick snällt åka in på förlossningen och förbereda oss för ett akut kejsarsnitt istället för det planerade som skulle äga rum 26 oktober, en vecka innan hennes beräknade nedkomst. Vilken chock det var att ligga där med CTG och veta att man var öppen 4 centimeter och snart skulle ner på operation där de skulle plocka ut en bebis!
Aaaaaahhh!!!
På med operationsoutfiten. Nej, jag var inte sprudlande men tydligen tillräckligt lång nanosekund för att något som skulle kunna uppfattas som piggt och käckt lyckades fastna på bild.
Efter lite ruckande och buffande från de fina människorna som utförde snittet så lyftes ett lila paket ut och barnläkaren sa "pappan, följ med här" och så rusade han med ut och tog den här fina bilden. Jag hade ingen aning om vad det blivit, tjej eller kille, och det var märkligt att ligga där och bli ihopsydd och veta att William visste och hade träffat den här lilla personen redan.
Så äntligen kom William ut med ett litet paket i famnen och sa "det blev en tjej". Så där låg hon och gnydde. Ja, hon gnydde verkligen. Vilken oerhörd lycka.
Ett litet, litet bylte på 3100 gram och 49 centimeter.
6 månader senare:
Idag ser vår dam ut så här :-)
Och hon har fått smaka mat för första gången!
Aaaaaahhh!!!
På med operationsoutfiten. Nej, jag var inte sprudlande men tydligen tillräckligt lång nanosekund för att något som skulle kunna uppfattas som piggt och käckt lyckades fastna på bild.
Efter lite ruckande och buffande från de fina människorna som utförde snittet så lyftes ett lila paket ut och barnläkaren sa "pappan, följ med här" och så rusade han med ut och tog den här fina bilden. Jag hade ingen aning om vad det blivit, tjej eller kille, och det var märkligt att ligga där och bli ihopsydd och veta att William visste och hade träffat den här lilla personen redan.
Så äntligen kom William ut med ett litet paket i famnen och sa "det blev en tjej". Så där låg hon och gnydde. Ja, hon gnydde verkligen. Vilken oerhörd lycka.
Ett litet, litet bylte på 3100 gram och 49 centimeter.
6 månader senare:
Idag ser vår dam ut så här :-)
Och hon har fått smaka mat för första gången!
Kommentarer
Trackback