niskalainen

Strax efter gryningen imorse, klockan var säkert nio, väcktes jag och William av något ohyggligt. Jag ska ta det från början: vi bor på ett studentområde i piteå som heter ankars och det innebär alltså att det mest är just studenter som bor här. Inte på grund av att det heter ankars utan för att det är ett studentområde. Ni fattar. Men av någon anledning har även "vanliga" människor valt att stanna kvar här även om de är få, mycket få. Ovanpå Williams lägenhet bor ett par som kallas "husvagnsfolket" eftersom de har balkong mot en gräsmatta som de utnyttjar ungefär som att det vore deras villatomt, bland annat har de haft sin husvagn där vid några tillfällen och eftersom de kapat bort en bit av balkongen och satt dit en trappa så balkongen får agera altan/farstubro så är "deras" baksida väldigt lättåtkomlig vilket är bra eftersom de även har en grillplats där på baksidan. Iallafall.
"Husvagnsfolket" är ett missvisande smeknamn, jag skulle kalla de "Grannar med barnbarn" - division 1. Jag och William vaknade nämligen av att de städade, något de alltid gör när barnbarnen ska komma på besök. De torkar, skurar, bonar, dammsuger och polerar varenda liten vrå av lägenheten. De har högljudda inneskor. De har en dammsugare som tjuter litegrann. De är otroligt ambitiösa i sitt städande hör man. Och sen när det är skinande rent är det bara att välkomna barnbarnen som måste vara de mest renliga, kräsna, Anna Anka-liknande små människor som fötts i denna värld eftersom det måste städas så flitigt inför deras entré.

Först hörs lite mumlande utanför fönstret och sen öppnas porten vilket för barnbarnen ger samma signal som ett startboxöppnande för en galopphäst = igenom fort som fan och fortsätt spring. Jag förstår inte hur så små varelser kan låta så mycket? De verkar iallafall väldigt glada över att mormor och morfar städat så fint för de kontrollerar varenda millimeter av golvet med undersidan av sina fötter och uppger gälla tjut av förtjusning. Sen leker de vackert och även fast jag inte ser vad de leker så har jag några gissningar på lut, baserat på ljuden förstås:

- Tåg med ånglokomotiv
- Bankrånare som flyr till fots
- Sumobrottning
- Elefantmarchen med överste Hati i spetsen, från Djungelboken

Hur som helst, besöket var kort och konsist och när det blivit lugnt och skönt igen kunde jag och William konstatera att sovandet var slut för detta dygn och vi tröstade oss med att äta frukost och se på Top Gun.