Om ni ska göra något i 9 minuter...
...se den här. Ni kommer inte ångra er. Det var det mest fantastiska och vackra jag sett på länge.
Vad hände med veckans sjunde dag - vilodagen?
Strax efter gryningen imorse, klockan var säkert nio, väcktes jag och William av något ohyggligt. Jag ska ta det från början: vi bor på ett studentområde i piteå som heter ankars och det innebär alltså att det mest är just studenter som bor här. Inte på grund av att det heter ankars utan för att det är ett studentområde. Ni fattar. Men av någon anledning har även "vanliga" människor valt att stanna kvar här även om de är få, mycket få. Ovanpå Williams lägenhet bor ett par som kallas "husvagnsfolket" eftersom de har balkong mot en gräsmatta som de utnyttjar ungefär som att det vore deras villatomt, bland annat har de haft sin husvagn där vid några tillfällen och eftersom de kapat bort en bit av balkongen och satt dit en trappa så balkongen får agera altan/farstubro så är "deras" baksida väldigt lättåtkomlig vilket är bra eftersom de även har en grillplats där på baksidan. Iallafall.
"Husvagnsfolket" är ett missvisande smeknamn, jag skulle kalla de "Grannar med barnbarn" - division 1. Jag och William vaknade nämligen av att de städade, något de alltid gör när barnbarnen ska komma på besök. De torkar, skurar, bonar, dammsuger och polerar varenda liten vrå av lägenheten. De har högljudda inneskor. De har en dammsugare som tjuter litegrann. De är otroligt ambitiösa i sitt städande hör man. Och sen när det är skinande rent är det bara att välkomna barnbarnen som måste vara de mest renliga, kräsna, Anna Anka-liknande små människor som fötts i denna värld eftersom det måste städas så flitigt inför deras entré.
Först hörs lite mumlande utanför fönstret och sen öppnas porten vilket för barnbarnen ger samma signal som ett startboxöppnande för en galopphäst = igenom fort som fan och fortsätt spring. Jag förstår inte hur så små varelser kan låta så mycket? De verkar iallafall väldigt glada över att mormor och morfar städat så fint för de kontrollerar varenda millimeter av golvet med undersidan av sina fötter och uppger gälla tjut av förtjusning. Sen leker de vackert och även fast jag inte ser vad de leker så har jag några gissningar på lut, baserat på ljuden förstås:
- Tåg med ånglokomotiv
- Bankrånare som flyr till fots
- Sumobrottning
- Elefantmarchen med överste Hati i spetsen, från Djungelboken
Hur som helst, besöket var kort och konsist och när det blivit lugnt och skönt igen kunde jag och William konstatera att sovandet var slut för detta dygn och vi tröstade oss med att äta frukost och se på Top Gun.
"Husvagnsfolket" är ett missvisande smeknamn, jag skulle kalla de "Grannar med barnbarn" - division 1. Jag och William vaknade nämligen av att de städade, något de alltid gör när barnbarnen ska komma på besök. De torkar, skurar, bonar, dammsuger och polerar varenda liten vrå av lägenheten. De har högljudda inneskor. De har en dammsugare som tjuter litegrann. De är otroligt ambitiösa i sitt städande hör man. Och sen när det är skinande rent är det bara att välkomna barnbarnen som måste vara de mest renliga, kräsna, Anna Anka-liknande små människor som fötts i denna värld eftersom det måste städas så flitigt inför deras entré.
Först hörs lite mumlande utanför fönstret och sen öppnas porten vilket för barnbarnen ger samma signal som ett startboxöppnande för en galopphäst = igenom fort som fan och fortsätt spring. Jag förstår inte hur så små varelser kan låta så mycket? De verkar iallafall väldigt glada över att mormor och morfar städat så fint för de kontrollerar varenda millimeter av golvet med undersidan av sina fötter och uppger gälla tjut av förtjusning. Sen leker de vackert och även fast jag inte ser vad de leker så har jag några gissningar på lut, baserat på ljuden förstås:
- Tåg med ånglokomotiv
- Bankrånare som flyr till fots
- Sumobrottning
- Elefantmarchen med överste Hati i spetsen, från Djungelboken
Hur som helst, besöket var kort och konsist och när det blivit lugnt och skönt igen kunde jag och William konstatera att sovandet var slut för detta dygn och vi tröstade oss med att äta frukost och se på Top Gun.
Dagens resultat:
Bullbakför att fira Kanelbullens dag!
Rena kläder direkt från tvättstugan.
Ska bli:
Tre massagekunder fr.o.m....NU!
Jag märker knappt att det regnar ute :)
Tröttis
Klockan är kvart över sex på morgonen och jag har varit vaken i 30 minuter. Det bästa med idag är att jag är hemma redan halv ett eftersom vi slutar vid elva idag. Då ska jag ta katten och datorn och lägga mig i sängen några timmar med någon kanals playsida och somna till det. Klockan 15 ska jag till Amanda och fika och sen ska vi till skolan och stämrepa med övriga altar från kammarkören.
Intressant? Njae, jag får komma igen.
Intressant? Njae, jag får komma igen.
Snabbinlägg
Ok, så här är det:
Förra veckan började praktiken, alltså min slutpraktik på lärarutbildningen eftersom jag teoretiskt är klar till strax efter jul om C-uppsatsen går som den ska. Jag hann med en dag (måndagen) innan det var dags att åka till sthlm och spela in med Anders Nyberg i en studio i Saltsjö-Boo. Jag sjöng delade altstämman med Gunnel och det är sällan det känns så bra att sjunga ihop med någon på en gång, jättehärligt och kul att få uppleva. Den här veckan däremot är det praktik som gäller för hela slanten på kulturskolan i luleå om jag inte redan nämnt det och det är jätteroligt. Långa dagar bara men det blir ju så när man bussar 12 mil om dagen pite-lule-pite. Jag och Lina delar på i stort sett alla sångelever så det blir verkligen mycket praktik och det är ju det som man lär sig av. Men på tisdag bär det av mot sthlm igen för dag 3 och 4 av Anders Nyberg-inspelning med i stort sett samma sköna gäng, det ska bli lika kul igen. :)
Igår betalade jag in 900 till kammarkörens bankgiro och då undrar ni varför? Jo, det är halva avgiften alla i kören betalar för att få åka med till New York 4-12 december. Heeeeeelt ok pris om ni frågar mig.
Jag har nog glömt någon poäng i det här inlägget men det är mest eftersom bussen går om typ åtta minuter så tjingeling och hej!
Förra veckan började praktiken, alltså min slutpraktik på lärarutbildningen eftersom jag teoretiskt är klar till strax efter jul om C-uppsatsen går som den ska. Jag hann med en dag (måndagen) innan det var dags att åka till sthlm och spela in med Anders Nyberg i en studio i Saltsjö-Boo. Jag sjöng delade altstämman med Gunnel och det är sällan det känns så bra att sjunga ihop med någon på en gång, jättehärligt och kul att få uppleva. Den här veckan däremot är det praktik som gäller för hela slanten på kulturskolan i luleå om jag inte redan nämnt det och det är jätteroligt. Långa dagar bara men det blir ju så när man bussar 12 mil om dagen pite-lule-pite. Jag och Lina delar på i stort sett alla sångelever så det blir verkligen mycket praktik och det är ju det som man lär sig av. Men på tisdag bär det av mot sthlm igen för dag 3 och 4 av Anders Nyberg-inspelning med i stort sett samma sköna gäng, det ska bli lika kul igen. :)
Igår betalade jag in 900 till kammarkörens bankgiro och då undrar ni varför? Jo, det är halva avgiften alla i kören betalar för att få åka med till New York 4-12 december. Heeeeeelt ok pris om ni frågar mig.
Jag har nog glömt någon poäng i det här inlägget men det är mest eftersom bussen går om typ åtta minuter så tjingeling och hej!