niskalainen

Hej där. Nu går vi och lägger oss. Sara tog med oss till en jättemysig pub på Brighton Ave som innehöll just det som krävdes för en öl. Alltså öl, en bardisk, några stolar och en jukebox. Jag har saknat ett sånt ställe här, typ som tommys i åkersberga fast med ett klientel som inte var ens mobbare från det coola gänget när man gick i mellanstadiet och nu är trebarnsmammor utan jobb och med veckobesök på sos. Eller, det är helt ok det med fast jag vill helst inte känna igen dem och ha konversationer i stil med "åh, hej! Hur är det med dig nuförtiden? Vi måste ju ses någon dag och ta en fika! Kommer du ihåg den där gången..." osv. Brrr. Får man svara "jag är en superlyckad akademiker, visserligen med en studieskuld på en halv miljon fast jag är intelligent, andlig, snygg, vältränad, förlovad med världens bästa man och med en fin, stöttande familj och underbara vänner så tack för att du mobbade mig på mellanstadiet. Verkligen tack. Får jag bjuda på en öl?"

Allt sånt slapp vi ikväll. Det enda som hände var väl att ann-sofie som var supertrött blev lite uppraggad av en amerikanare som klagade lite på att a (brunett) var svensk och oblond eftersom alla svenskar är blonda. Nej, sa A. Jo, sa amerikanaren. Pizzaslice, vin och cheesecake satt underbart och jag är nu 25 år i båda mina tidszoner. Nu blir det sova så vi orkar med brunch i prudential building (våning 52) imorgon kl.13.

Kram och godnatt!