niskalainen

Imorgon åker jag till Umeå för att börja semestern med William. Det innebär som vanligt VÄLDIGT begränsad tillgång till internet vilket i sin tur leder till få bloggtillfällen. Det är semester med mitt hjärta helt enkelt. Genom att lyssna på arbetande människor har jag förstått att semestern ofta inleds med planer på världs- eller åtminstone livsomvälvande förändringar som på något outgrundligt sätt ska lyckas äga rum från planering till genomförande under dessa veckor. Yeah right. Efter semestern är dessa människor ofta mer lönnfeta än innan semestern började, lite brunare förvisso men med mer rödmosig hy på grund av bag-in-a-boxarna som druckits flitigt till grillmaten. Konditionen byggs som vi alla vet inte upp i hängmattan och hade man ingen träningsmotivation eller rutin innan så dyker den inte upp av sig själv under semestern när konkurrenterna heter fläskfilé, bearnaisesås och klyftpotatis. Salladen på sidan väger inte upp när den dryper av artificiella dressingar, även om de är köpta på glasflaska.

Jag tänker också avlägga vissa löften, men med målet att de ska vara realistiska nog att faktiskt hålla.

Härmed lovar jag, Linda Maria Niska, följande för tiden 11/7-28/7:
ATT

• älska så ofta och så mycket jag kan
• glömma bort att jag har en blogg
• äta när tid ges, så ofta som möjligt
• fortsätta stänga av mobilen på nätterna
• dricka mindre kaffe och te
• hålla fast vid mina motionsvanor
• sova mycket och länge

Tack och hej!


NJUT!