niskalainen

Klockan är tjugo över åtta, snart har jag avslutat min frukostgröt med lite för mycket salt i. (Ja, Wiliam och Ella, det är sant. Jag saltade för mycket).

Idag är en sån där dag då min kropp tycker att alldeles för mycket måste göras och alltså blir lite stressad. Axlarna åker upp lite till öronen, skuldrorna drar sig framåt och mina ryggmuskler ser stor vits i att vara konstant spända.

Redan klockan 11 idag kommer saker och ting kännas mycket lättare, eller tidigare än så egentligen. Så fort jag samlat ihop noter och papper som ska med till skolan kommer allt kännas mycket lättare.

Så. Bara att göra.