niskalainen

något har förändrats. Jag insåg i förmiddags att jag, eller snarare min kropp, har bytt taktik när jag är stressad och den nya taktiken visar bara att jag ska undvika stress. Iallafall sån där onödig, okonstruktiv stress. Tidigare när jag har känt mig stressad över massa saker har jag sovit mindre, ätit sämre och "inte hunnit" träna. För att hinna allt helt enkelt.

Imorse insåg jag att när jag är stressad går allt mycket långsammare. Jag gör nästan saker baklänges, så långsamt går det.
Jag kan bara inte skynda mig. Jag ser ingen poäng med att stressa när jag helt enkelt inte är i fas just nu, på grund av att jag själv skjutit upp något, varit i Indien eller varit i New York... Så jag tar en till kopp te, borstar till och med håret och diskar lite fast jag skulle kunna lämna det och gå istället. Låter det ta 40 minuter till skolan oavsett när jag går, tränar för att det är något jag tycker om att göra och äter mina matlådor i lugn och ro.

Och vet ni? När jag tar min tid så har jag istället för att ödsla låt oss säga 35 minuter på stress,mer stress, hets och oro spenderat ljuvliga 60 minuter på placering. Jag placerar kroppen på plats där den kan vara avslappnad, jag placerar andningen djupt och jag placerar tankarna på konstruktiva platser där jag istället för att tänka på hur lite tid jag har att öva på den där låten helt enkelt tar fram noterna och övar på den.

Sen går dagen. Och dagen går bra. Jämt. Det slår inte fel.

Har jag verkligen lärt mig nu, äntligen?