niskalainen

Det är jag igen.

Det är så otroligt mycket mer motiverande att gå upp på morgonen om jag vet att det första jag ska göra inte är att duscha utan att äta frukost. Den här terminen har varit den första som jag kommer ihåg sen puberteten typ som jag har börjat med att oftast duscha på kvällarna istället. Det blir ju mer logiskt eftersom jag tränar då och så.

Men jag undrar också om det finns någon värre tortyr på vintern än att vakna av väckarklockan, kliva upp och därmed lämna den härligt varma sängen för att huttrande ta sig till badrummet, sätta sig på en iiiiskall toalettring för att sedan kliva in i duschen där det tar några minuter för vattnet att bli varmt. Men sen blir det ju varmt och skönt iallafall, eller?

Jojo, tills vattnet stängs av alltså. På vintern lyckas de där ångorna från varmvattnet som fyller badrummet när man duschar avdunsta så fort man stängt av vattnet. Huttrande sträcker man sig efter handduken och gåshuden står frisk och knottrig över hela huden. Så försöker man torka sig så fort som möjligt i kylan men det är ju svårt för ni anar ju hur mycket vatten som samlas mellan de där knottrorna. Tillslut lyckas man iallafall bli tillräckligt torr för att kunna klä på sig men vid det laget har kylan trängt in till benmärgen.

På kvällarna är det faktiskt i stort sett likadant, med skillnaden att det var några timmar sen man vaknade av väckarklockan samt att man efter duschen kan sätta på sig lager på lager på lager med myskläder och vira in sig i en filt för att en stund senare krypa ner under täcket.

Om 2 timmar är det funkensemblespelning och jag ska sjunga upp lite tills dess. Men först - mer kaffe.