Jag är förlovad med William!

Ekbacken, Åkersberga. Under den stoooora stora gammeken.

Ett hopkok av lögner: ringarna var inte klara, åh vad tråkigt att SaraMi inte hann bli klar med dem, men vi tar det till jul i stället, den som väntar på något gått...

Sen syrran: jag är ju solokvist i veckan, skulle inte vi kunna ses på måndag och meta eller något med Gabriel så han får göra något skoj? Vi kan ju ses vid Ekbacken, där finns ju parkering, och sen gå till någon brygga i närheten?

Jag: Jovisst!

Jag och William kommer dit tjugo över sju efter att en långpromenad dragit ut på tiden och syrran ger William en picknickkorg och säger: ja, ni var ju så sena så vi drar nu. Hon, Gabriel och Rasmus går upp mot bilen.

Jag står som ett frågetecken och undrar när hon ska säga: äh, skämta bara!
Jag: va?? menar ni allvar??

Inget svar.

Jag tittar på William som står med picknickkorgen i handen och han säger:
ja, var vill du att vi ska sitta då?

Jag börjar störttjuta.

Av glädje. Hoppas hoppas hoppas att detta är en förlovning och att allt varit ljug om dessa ringar.

VI lägger ut filten, i korgen finns rödvin, ost och kex. Värmeljus har vi också. Jag känner igen syrrans porslin.

William säger typ: ja, jag tänkte det kunde vara mysigt att göra något eget nu när du ska till USA.

Jag lägger tillbaka förlovningsförhoppningarna på hyllan.

Efter att vi skålat blir jag tillsagd att det finns en till överraskning men jag måste stå vid trädet med ansiktet bort och hålla för öronen samtidigt som jag säger ajajajajaj så jag absolut inte hör. Här borde jag nog ha fattat men ni vet hur det är, när man vill något tillräckligt mycket törs man inte tro för mycket. Eller hoppas.

När jag vänder mig om står William på knä. Ut ur skogsdungen bakom kommer en hundägarinna med två vovvar och jag bara gråter och gråter. En ring på fingret. Förlovningsringen. Den som vi beställde i somras hos SaraMi men inte trodde skulle hinna bli klar i tid. TACK. Kyssar, skratt, gråt, kameror och mms. Jag älskar dig, Benny David William Selberg.

Jag är så otroligt lycklig. Vissa lögner måste förlåtas.

Om ett par år ringer klockorna.

Kommentarer
Postat av: Viktoria

Ååååh, grattis grattis grattis! =)

Jag är så glad för din, och William's, skull!

Många kramar!!

2008-08-26 @ 19:12:26
URL: http://viktoria.webblogg.se/
Postat av: Saulesco

Åh Linda, vad underbart att få läsa om! Gratulerar till er båda och STOR kram!

2008-08-27 @ 07:28:35

Hej! Skriv gärna något här:

Jag heter:
Kom ihåg mig!

Min e-postadress är: (kommer inte visas på bloggen)

URL/Bloggadress:

Det här är min hälsning:

Trackback
RSS 2.0