niskalainen

Jag jagar min egen svans efter lite tid att hinna vara på. Det är minsann inte det lättaste. Tiden har liksom redan passerat när jag väl kommer fram och så är det gång på gång på gång. I tisdags var jag ledig. Tisdagen innan det också. På måndag är jag ledig. Första maj är jag ledig också. Nån gång i veckan sådär. Dagarna bara rusar och jag är inte säker på att jag alltid prioriterar helt sunt faktiskt, men jag försöker verkligen. Det är så svårt, har någon ett bra tips så tar jag tacksamt emot det.

Skulle vilja åka hem till familjen någonting innan sommaren men det finns ju inga helger som täcker det riktigt. Och flytta ur lägenheten, när ska det bli gjort? Var är hustomtarna när man väl behöver dem, ni får så mycket gröt ni kan tänkas få i er om ni börjar sortera kartonger...

Musik musik musik. Det är ändå det som täckt många av mina dagar och för det är jag tacksam. Det finns ju helt klart värre saker, men jag ska ändå kolla upp prioriteringsordningen lite och återuppliva fraserna: nej, nej jag kan inte, jag måste säga nej till det, nej nej m.fl.

Men nu åter till damkören!