niskalainen

Så var det dags igen då. Fick tag på doktorn och begav mig dit kl. 15 idag. Sa som det var, hostan har blivit värre igen och det gör ont i bröst och rygg när jag andas in. En sköterska fick sticka mig i fingret och ta sänkan som var 23. Det är högt. Det innebär väl egentligen att jag har en infektion i kroppen (Va??Aldrig.). Doktorn lyssnade på lungorna denna gång också och konstaterade att jag skulle iväg och ta lungröntgen. Så det var bara att åka till lasarettet och gå upp på röntgen. Provsvaren kommer imorgon bitti, jag vet då inte vad jag ska hoppas på. Skulle bara vara skönt att bli av med skiten nu. Det som känns skönt är att bli tagen på allvar för de symptom jag känner av, även om det bara skulle vara något virus jag måste vänta ut. Då har jag iallafall provat alla vägar.

Men hjälp vad trött jag blir på mig själv, vill ju bara att allt ska vara bra och så men det är det ju inte. Känner mig som värsta gnällspiken, ni vet det här med att man inte ska vara så kinkig liksom. När jag jobbade på kåren idag frågade Monica hur det var och så sa hon att "du ska ju inte jobba med en infektion i kroppen". Det går liksom inte in riktigt i Linda Niskas huvud... För duktig ska man vara! Och duktig, det är tydligen att plugga 125%, jobba 25% och dessutom ha två timmar kör på tisdagkvällar. Lägg gärna till sociala tillställningar, kurser på helger och lite extragrejjer som är sådär lite "roliga", ni vet.

Jag trodde jag hade släppt den där duktighetsgrejjen men jag har nog en bit kvar. Mamma, vad säger du? Jag ska öva lite nu. På att ta hand om min hälsa. Det ska bli skönt.