niskalainen

Mamma är nog min trognaste bloggläsare. Hon läste mitt inlägg jag postade för en stund sen där jag nämnde tidningen  Gör Det Själv och tog mycket illa vid sig av min kritik. Eftersom hon är en handlingskraftig kvinna skrev hon ett mail till mig.

Så här skriver hon:

Linda, Gör det själv är mitt husorgan. Den bästa tidning som finns. Beskrivningen till mitt trädgårdsbord på landet kom därifrån. Jag kastar mig över den när den kommer och läser vartenda ord med andakt. kram mamma

Jag tar till mig av detta, antagligen var det Vi i Villa som ville smutskasta Gör Det Själv genom att publicera en fejkannons. Tidningen Gör Det Själv har nog betydligt bättre omdöme än en överdimensionerad borr. Mamma, jag ber om ursäkt ännu en gång.

Jag slängde in en kommentar på Hasse Bronténs blogg idag och tänkte delge er samma historia:

Jag och Ella åkte till Island 2004 för att titta på Landsmòt (stora islandshästtävlingar som går av stapeln vartannat år, folk från hela världen samlas och det är festivalstämning). Vi löste det veckolånga boendet med tält. Att sen hitta själva rent-a-tent-stället är en historia för sig.

Det här var första veckan i juli men jag kan meddela att det är aldrig, aldrig, aldrig någonsin tältsäsong på Island. Aldrig. Vi har säkert en timmes film från själva resningsakten eftersom det blåste något djävulskt och tältlogistik inte riktigt ingick i varken hennes eller min repertoar. Väl inne inser vi snabbt att vi får använda våra kläder som isolering för draget, Ella blir sjuk med feber och allt, jag lider av lågt blodsocker eftersom det enda vi äter är nötblandningar och yoghurt och av de beryktade hästtävlingarna har vi inte många minnen eftersom vi sov till två varje dag och väl vid tävlingsbanan somnade vi igen. Iallafall Ella. Som var sjuk. Vi hade inte på oss något mindre än samma kläder vi har i stallet på vintern i arton minusgrader.

Mitt största minne från Hella som orten heter, är kvällen då vi hittade badhuset. Där fanns duschar, riktiga toaletter och speglar. Utomhus fanns en liten tempererad pool där vi kunde simma runt. Vi njöt. Vi besökte det där badhuset varenda kväll och mådde fantastiskt av att bli varma igen och att kunna piffa oss lite inför ryttarfesten på kvällarna (där vi inte heller blev så långvariga pga vår utmattning...).

Tält kan ibland vara ett stort misstag.

I'm back. Jag har inte haft någon lust, tid eller ork att blogga den senaste månaden, det liksom föll ihop efter USA. Jag har precis kommit "hem" till Östhammar igen efter att ha varit i Dalarna och sjungit kör med Anders Nyberg, WIlliam var med också och hela resan var underbar. Snacka om att bli uppfylld inifrån och ut av kärlek, glädje, lycka, musik, spännande möten och samtal. Det är något väldigt speciellt med att sjunga ihop med fantastiskt kompetenta körsångare, solister och musiker, för att inte tala om den fantastiska dirigent/ körledare/kompositör/arrangör som Anders är. Om ni någon gång får tillfälle att delta i något musikaliskt med honom, ta den.

Jag är inte samma människa idag som jag var i onsdags förmiddag när vi begav oss och det ska jag ta tillvara på. Men innan något annat sätter fart så ska jag ut och ta en promenix med Alice så kroppen blir glad, den är lite i obalans eftersom femdagarsskyfallet tvingade oss att vara inomhus under större delen av tiden. Jag trodde att dagens väder skulle vara en höjdare när jag vaknade till strax efter 6 imorse och såg att det var klarblå himmel. Tio minuter senare blev det mulet.

Fan, jag måste sluta nu. När man bloggar om vädret behövs en paus.

pusshej