När barnet börjar be om bröstet är det dags att sluta
En annan vanlig kommentar är något i stil med "när barnet själv börjar be om det är det dags att sluta". Om man bortser från det faktum att barnet faktiskt bett om det rätt tydligt från dag ett så tycker jag kommentaren är så sinnesrubbad att jag rekommenderar att vi instiftar samma tänk i flertalet vardagliga händelser i barnets utveckling:
- När barnet börjar be om mat är det dags att barnet själv lägger upp på sin egen tallrik.
- När barnet börjar visa sig trött är det dags att barnet själv klättrar upp i sängen och drar ett täcke över sig.
- När barnet visar att det vill komma upp till föräldern är det dags att avsluta närhetshandlingar såsom kramar, pussar och dylikt.
- När barnet ber att få sätta sig på pottan är det dags att barnet på egen hand får ordna med sina toalettbestyr i fortsättningen. Och måtte det bli rätt.
- När barnet börjar be om tröst är det dags att sluta trösta.
Jag tänker, och det kan ju vara alldeles vansinnigt av mig, att när barnet så tydligt börjar be om bröstet så är det väl verkligen ett skäl att fortsätta?? Eller? Jag tycker det är rätt charmigt faktiskt att ha en ettåring som plötsligt tar tag i kragen på tröjan och stirrar låååångt ner i min urringning. Det är ju där de finns, brösten alltså. Konstigare än så är det inte.
Tillägg: Alltså, SÅÅÅÅ långt ner behöver hon inte stirra, de är på en ganska normal nivå skulle jag påstå. Brösten alltså. //Linda
Tummen upp!
Igår satt T i mitt knä, när han snodde runt och lade sig i amningsställning och gapade. Ingen tvekan om vad han ville. Underbart ju!
Toppenbra inlägg!
Word!
Jamen verkligen! Det är väl jättehärligt att barnet får visa sin kärlek till brösten OCH leva ut den utan att det är något konstigt med det.
:tummenupp: :)
Håller med dig! Jag tycker det är rätt skönt att Björn (22 mån) säger "tutte" istället för att bara dra i min tröja. Alternativt, om jag sitter i soffan, hämtar han vår gamla amningskudde, lägger den i mitt knä och slänger sig själv raklång ovanpå :) Men även från första dagen var det tydligt vad han ville, så vad är skillnaden när det börjar övergå i ord istället för gester?
Tack för ett underbart inlägg och amma på!!! :)
Ja precis!!
Än en gång ett underbart inlägg.
Anna hon bankar på bröstet och liksom drar i tröjan när hon tycker att det är dags att sätta sig och mysa lite.
Amningen här har mest blivit mys amning nu och ett sätt att somna.
Fick ett sånt jättesår för ngn vecka sen så blev ett litet stopp då tyvärr...
Vad härligt med era igenkännande kommentarer! :-)
Underbart inlägg!
