niskalainen

Igår var ju verkligen ingen bra dag. Tydligen var det här med att blogga om det ett riktigt lyckokast, inte bara för att jag fick upplyftande kommentarer från er läsare utan även för att min make läste bloggen. Han kom hem efter jobbet med en stor dos energi och lyssnade på mitt neggande, lagade middag innan hans tandläkarbesök och uppmuntrade mig att ta en kvällspromenad. När jag kom tillbaka från promenaden med Greta går han runt och dammsuger lägenheten - "jag tar bara det värsta". Sen tog han hand om tvätten och jag bara njöt.