Att köra bil i morgonrusningen.

Det var länge sen Greta vaknade så här tidigt, 06:30. Hade det inte varit för att det var dags att fylla en bajsblöja då så hade vi nog fått sova ett tag till. Eftersom vi vaknade när William vaknade så skjutsade vi honom till jobbet vilket innebar att jag fick köra bil i morgonrusningen för första gången på evigheter. Ingen trevlig upplevelse ens här i Umeå.

På en 30-sträcka utanför en skola, ett dagis och en vårdcentral hade jag en stor svart hyundai i baken som hade så bråttom att hon inte klarade av att läsa de där stora, runda skyltarna med siffror på som vi bilförare egentligen ska förhålla oss till. Så fort det blev 50, ca 150 meter före en korsning där vi på vår väg har väjningsplikt, körde hon om. Och några sekunder senare försöker den vita wolksvagen efter oss köra om också.

Idioter!

Är ni så dumma i huvudet att ni kör om precis strax före  en t-korsning med väjningsplikt, på en 50-sträcka, precis utanför en skola?? Har ni så lite hjärnrens i huvudet att ni inte ens kan läsa en hastighetsskylt?? Eller inse att det är ERT EGET FEL att ni körde hemifrån för sent och INTE MITT FEL som inser att det finns massa goda skäl till att det är 30 på just den sträckan, SÄRSKILT den tiden på morgonen! Det kan ju faktiskt hända olyckor!

Jag vet precis hur det känns att vara stressad i trafiken men man får ju faktiskt lära sig ta sitt eget ansvar att man har sig själv att skylla om man kört hemifrån senare än man borde. Det är ju ingen idé att ta igen tid i trafiken, det vet väl vem som helst som kört bil ett tag??

Så, nu har jag fått ur mig det och kan kanske släppa det (även om jag ägnade större resterande delen av bilfärden åt att knåpa ihop en arg insändare till VK i huvudet.).

Kommentarer

Hej! Skriv gärna något här:

Jag heter:
Kom ihåg mig!

Min e-postadress är: (kommer inte visas på bloggen)

URL/Bloggadress:

Det här är min hälsning:

Trackback
RSS 2.0