niskalainen

Ja den här dagen blev ju bara bättre och bättre! Började med att jag möttes av världens vackraste soluppgång när jag promenerade hem från en väldigt fin person. Här ska väl påpekas att "promenaden" sträcker sig kanske 40 meter från hans port till min. Lagom, man vill ju inte bli övertränad.

Sen var det solsken. Hela långa vackra dagen! Och trots att jag mådde piss verkligen; feber, hosta och ont i kroppen, inga ipren så långt nosen räckte osv. så blev det en bra dag.´Efter att powernap:at på en av sofforna på kåren så var det dags att förbereda lektionen jag skulle ha med min övningselev på kvällen. Där någonstans ringde Ella och det var underbart att höra hennes röst, liiiite friskare och liiiite mer utvilad än sist...? ;)

Lektionen med eleven gick bra och jag begav mig hem. Han mysa lite innan det var dags att fika med Venla. Där någonstans steg poängen på den här onsdagen, dels för att jag saknat Venla väldigt mycket och vi hade ett jättebra samtal om allt möjligt som rör vänner men också för att jag äntligen hittade det där oöppnade paketet Ipren som jag visste att jag inhandlat förra veckan men inte hittat. I mina febertankar fick jag till slut för mig att jag inbillat mig att jag köpt värktabletterna men jag börjar snarare tro att min feber var som värst när jag packade upp Apoteketpåsen för Iprenpaketet låg i städskrubben. Fatta. Städskrubben. Jisses.

Så en Ipren 400 mg-antiinflammatoriskt, värk-och febernedsättande tog mig till en helt ny nivå av levande. Skönt.


Soluppgången. Jaaaaaa.

Förresten är hemlagad hummus väldigt gott.

Puss!